Kriminalvården vill öka kunskapen om straffskärpningar

KRIMINALVÅRDEN 2021-09-07

I en ny rapportserie från Kriminalvården konstateras att hårdare straff inte har någon större effekt på brottsligheten. Rapporten bygger på en översikt av relevant forskning.

Enligt rapporten Kort om straffskärpningar visar de granskade studierna att straff har begränsad avskräckande effekt på brottsnivån i samhället. Det finns stöd för att frihetsberövande straff kan minska brottsligheten genom inkapacitering, bland annat beroende på vilka individer som frihetsberövas. Men vad gäller återfall i brott finns studier som både pekar på att fängelsestraff kan minska återfallen och på motsatsen. Skillnaderna kan delvis bero på skillnader i anstaltsförhållanden och straffets innehåll, konstaterar Kriminalvården i rapporten. De granskade studierna tyder enligt rapporten på att straffskärpningar i sig inte kan förväntas minska brottsligheten.

I rapporten hänvisas till tre straffrättsteoretiska antaganden som legitimerar straff och motiverar straffskärpningar. Det första är den brottsförebyggande effekten att hotet om straff i sig avskräcker från brott. Det andra är inkapaticering, att den som är inlåst inte kan begå ytterligare brott under strafftiden. Och det tredje är att straffet minskar återfallen i brott, genom rehabilitering under strafftiden eller individuell avskräckning beroende på de negativa konsekvenserna av ett straff.

När det gäller den avskräckande effekten av straff tyder de studier som granskats på liten, om någon, effekt på brottsnivån. Några studier tyder på att vissa straffskärpningar riktade mot individer med tidigare domar kan avskräcka den som är direkt påverkad av straffskärpningen, men effekten på den totala brottsnivån är mycket begränsad.

”Utifrån ett brottsförebyggande perspektiv har det i flera systematiska översikter konstaterats att större avskräckande effekter följer av en ökad säkerhet i gripande och lagföring istället för skärpta straff”, skriver rapportförfattarna.

Rapporten Kort om straffskärpningar är den första i en ny serie publikationer med fokus på kriminalvårdsaktuella ämnen. Förhoppningen är att bidra till ökad kunskap och fördjupad diskussion med stöd av översiktliga analyser, skriver Kriminalvården i ett pressmeddelande.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA