Kriminalvården backar om säkerhetsklassning
Kriminalvården ska dra ned på antalet säkerhetsklassade tjänster. Det sägs i ett yttrande till Justitieombudsmannen, JO. Flera ST-medlemmar hade anmält myndighetens beslut om säkerhetsklassning av all personal.
I februari förra året beslutade Kriminalvårdsstyrelsens generaldirektör Lars Nylén att alla anställda i myndigheten skulle säkerhetsskyddsklassas. Det innebär att personalen kontrolleras i misstanke- och belastningsregistren samt i Säpos register.
En annan följd av klassningen är att endast svenska medborgare får ha anställning i kriminalvården, något som Diskrimineringsombudsmannen reagerat emot. Regeringen kan ge dispens från kravet på medborgarskap i enskilda fall, och myndighetens nuvarande anställda med utländskt medborgarskap har fått sådana dispenser.
En grupp ST-medlemmar begärde att JO skulle pröva myndighetens beslut. De ifrågasatte att samtliga omkring 8 000 anställda ”får del av uppgifter som omfattas av sekretess och som är av betydelse för rikets säkerhet”, vilket krävs för skyddsklassning av lägsta graden. De anställda har inte fått veta vilka konsekvenserna blir om man vägrar ge sitt medgivande till registerkontrollen, framhöll de.
Kriminalvården säger nu i sitt yttrande till JO att beslutet 2005 kom att omfatta en alltför vid krets av personer. I samband med den nyligen genomförda omorganisationen av myndigheten ska man göra en ny bedömning, och antalet skyddsklassningar kommer då att vara färre.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.