Kräver siffror i myndighetsavtal
ST kräver löneökningar i nivå med den övriga arbetsmarknaden på myndigheterna. Arbetsgivarverket svarar med yrkanden om ett sifferlöst avtal som gäller tills vidare. ”Vi står väldigt långt ifrån varandra”, konstaterar STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar.
Förhandlingskartellen OFR, Offentliganställdas förhandlingsråd, har i dag växlat yrkanden med motparten Arbetsgivarverket för ett nytt centralt avtal. För ST och de andra förbunden i kartellen är ett viktigt krav att avtalet ska innehålla siffror. Dessutom ska alla medlemmar garanteras en löneutveckling.
Facket vill ha samma löneökningsnivå som flertalet andra avtal som slutits i år, där det så kallade märket ligger på 6,8 procent på tre år.
– Löner och inflytande är det viktigaste för oss, säger STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar. Vi vill att våra medlemmar ska garanteras löneökningar i nivå med den övriga arbetsmarknaden, och därför måste vi ha inflytande över lönebildningen.
OFR kräver också en skrivning som begränsar myndigheternas möjlighet att stapla olika visstidsanställningar på varandra. En visstidsanställning som varar i mer än tre år ska omvandlas till en tillsvidareanställning.
– Det är alldeles för många otrygga anställningar i dag, anser Åsa Erba-Stenhammar.
Ytterligare fackliga krav är att lokala restidsavtal ska tecknas som dels reglerar ersättningen under resor utanför ordinarie arbetstid, dels säkrar att arbetstidslagens regler om dygnsvila följs.
Arbetsgivarverket yrkar å sin sida, precis som inför förra avtalsrörelsen, att avtalet ska vara sifferlöst och gälla tills vidare. Lönerna ska sättas genom lönesättande samtal mellan chef och medarbetare – om facket vill ha en annan förhandlingsform måste man göra upp om det lokalt.
När det gäller övriga villkor vill Arbetsgivarverket bland annat förändra Trygghetsavtalet, och har därför sagt upp det nuvarande avtalet.
– Vi vill verka för ett långt arbetsliv, och vi tycker till exempel att det är orimligt att en enskild anställd kan utlösa sin pension vid 61 års ålder, säger Arbetsgivarverkets förhandlingschef Monica Dahlbom. Vi vill lyfta och se över alla villkor från ett nytt perspektiv.
Arbetstiden ska enligt arbetsgivarna bli mer verksamhetsanpassad. Monica Dahlbom vill dock inte konkretisera vilka effekter det skulle kunna få.
Arbetsgivarsidan yrkar även på att tjänstepensionerna ska baseras på en bestämd avgift för arbetsgivaren i stället för – som det är i dag – att medarbetaren har en i förväg bestämd förmån.
Dessutom vill man se över delpensionsavtalet.
– Ett avgiftsbestämt tjänstepensionssystem är mer förutsägbart och stabilt utifrån ett arbetsgivarperspektiv, säger Monica Dahlbom. När det gäller delpensionen kan jag bara säga att det är naturligt att titta även på den när man talar om pensioner.
Arbetsgivarverket vill också öppna för enskilda överenskommelser mellan chef och medarbetare om avtalsvillkor.
Parterna står väldigt långt ifrån varandra, noterar STs Åsa Erba-Stenhammar.
– Det blir en tung höst.
Fakta myndighetsavtalet
- Avtalet mellan OFR och Arbetsgivarverket berör omkring 100 000 anställda på myndigheterna. Det nuvarande avtalet löper ut 30 september.
- OFR står för Offentliganställdas förhandlingsråd. Den del av kartellen som nu förhandlar med Arbetsgivarverket kallas OFR/S,P,O. Däri ingår statstjänstemän (S), poliser (P) och officerare (O).
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
Men något som AG använder sig av på min arbetsplats är att ge noll kronor i löneökning med den motiveringen att arbetstagaren ligger på en hög nivå om man jämför de på arbetsplatsen som har samma BESTA-kod. Det kallas väl hävdat löneläge! Dessutom har medlemmar fått höra, i samband med detta, att enhetschefen inte kan precisera något som arbetstagaren kan göra bättre under tiden till den kommande lönerevision. Då klarar sig AG ifrån att upprätta en handlingsplan för arbetstagaren där det står uttryckt vad som ska förbättras för att arbetstagaren i nästa års lönerevision ska kunna få en löneökning. Det är inte acceptabelt att AG ska kunna ge ett nollbud om inte arbetstagaren grovt missköt sig. Det borde verkligen finnas en lägsta nivå för vad AG får ge. Alla måste kunna få en löneökning även om lönesättningen är individuell. Detta är ett otyg och ett hån mot arbetstagare som råkar ut för det!