Krav på lärande hela livet
Snart är det möjligt att själv spara avdragsgillt till sin kompetensutveckling.
Hittills har kompetensutveckling berott på arbetsgivaren. Länsstyrelsen i Västra Götaland tillhör dem som satsat. För samtliga 600 medarbetare tas nu kompetensutvecklingsplaner fram.
För att klara av jobbet behöver fyra av fem ST-medlemmar återkommande utbildning. Men nästan var tredje ST-medlem får inte den utbildning som den behöver visar STs arbetsmiljöundersökning.
Samtidigt är det drygt 40 procent av medlemmarna som inte får användning av hela sin kompetens i arbetet.
Svårast att få användning för hela sin kompetens har de som arbetar inom universitet och högskola. Här får bara hälften av ST- medlemmarna möjlighet att utnyttja sin kompetens.
Men det är inte ovanligt att vara överkvalificerad för sitt arbete i dag. Regeringens välfärdsbokslut som kom i höstas visar att utbudet av välutbildade personer har ökat snabbare än arbetsgivarnas efterfrågan.
– Samma typ av jobb förändras inte så mycket som det påstås. Om man vill öka den totala andelen kvalificerade jobb måste man satsa mer på strukturomvandling, säger Carl le Grand, professor i sociologi vid Stockholms universitet och medförfattare till välfärdsbokslutet.
Enligt välfärdsbokslutet sker en långsam strukturomvandling där de arbeten som är mindre kvalificerade minskar samtidigt som de jobb som är mer kvalificerade blir fler.
Slutsatsen dras också att de enskilda jobbens genomsnittliga kvalifikationskrav är mycket stabila.
– Vi lär oss hantera nya verktyg. Men att en lärare kan behärska ett ordbehandlingsprogram betyder inte att kärnan i yrkeskompetensen höjs, säger Gunnar Aronsson, professor i psykologi vid Arbetslivsinstitutet.
Som ett uttryck för att arbetsplatserna förändras efterfrågas en annan kompetens i dag än för 20 år sedan.
– Kraven på att kunna samarbeta i projekt ökar kraven på social kompetens. Begreppet social kompetens tycks också ha en annan och mera negativ innebörd som handlar om inställsamhet. Strukturomvandlingar och andra förändringar rubbar maktförhållanden och föder krav på anpasslighet till nya situationer. Det finns också en trend mot ökad kundorientering vilket ökar kraven på social och känslomässig smidighet, kanske till och med dit hän att människor aktivt förväntas bruka sina känslor som medel i arbetet, säger Gunnar Aronsson.
Han tror att det alltid kommer att ställas krav på nytt lärande men att de går i vågor.
Att en examen inte räcker livet ut i den nya tidens arbetsorganisationer står dock klart för både politiker, fack och arbetsgivare. I dagarna har förslaget om individuella kompetenskonton lagts i riksdagen.
De europeiska facken har enats om gemensamma kompetenskrav och arbetsgivarna har mött behovet på olika sätt.
Inom Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, diskuteras den modell av individuella kompetenskonton som finns i näringslivet och är utformade av försäkringsbolaget Skandia. Utgångspunkten är att både arbetsgivare och anställda ska sätta av pengar.
– Just nu avvaktar vi hur de statliga kompetenskontona ska se ut, säger Kerstin Engstrand som är projektledare för AMS utbildningsorganisation.
På Patent- och registreringsverket, PRV, har 600 av 1 000 anställda deltagit i en kompetensinventering.
För att få fram vilka kompetenser som arbetet kräver diskuterades arbetsuppgifterna i olika grupper. Varje enhet arbetade sedan fram ett antal huvudfrågor som vardera har ett antal underrubriker där kompetens definieras.
Resultatet blev en enkät där till exempel medarbetarna på internservice fick bedöma sin förmåga att informera och ge service genom att titta på sin kunskap i allt från ekonomi till förmåga att uttrycka sig i tal och skrift, graderat i tio steg.
Enkäterna lades ut på webben så att de kunde besvaras av medarbetare och deras respektive chefer.
– Varje deltagare fick sedan två exemplar av skattningen som ett underlag att ta med sig till utvecklingssamtalet med chefen, berättar Lisbeth Axelsson som arbetar med strategisk kompetensutveckling på PRV.
Tanken är att arbetet med kompetensutveckling ska fortsätta i arbetsgrupperna.
Men någon sammanställning eller en uppföljning av inventeringen har inte gjorts. Däremot har en enkät fokuserad på stress genomförts.
– En av parametrarna var kompetens och där låg vi bra till, konstaterar Lisbeth Axelsson.
Länsstyrelsen i Västra Götaland har valt en helt annan modell för att kartlägga kompetens. Här ligger samverkansavtalet som grund när 600 personer ska ta fram kompetensplaner för individen, arbetslaget och hela länsstyrelsen. Hösten 2001 togs en verksamhetsidé fram, utifrån den görs nu en kompetensplanering. Arbetet startade på storgruppsmöten och har sedan fortsatt på arbetsplatsträffar som letts av 40 processtödjare.
– De mjuka frågorna har fått stort utrymme. Många har behov av teamutveckling, service- och kommunikationsutbildning, berättar Ingrid Pedersen, processtödjare, huvudskyddsombud och aktiv i ST-Länsstyrelse.
I inventeringen skiljs på behoven för kompetensutveckling och verksamhetsutveckling. Medvetenheten om att båda behövs finns där hela tiden.
– Man vill trygga sin egen framtid genom att utveckla sin kompetens och sitt arbete. Vi ser att bemanningsföretagen tar över. Därför måste vi fundera på vad vi kan göra för att inte hamna där, säger Ingrid Pedersen.
Konkurrensen är något som även personalchef Jan W Carlsson tänker på.
– Vi måste vara väl skickade att hantera våra uppdrag. Det är viktigt att regeringen tror på länsstyrelsens förmåga. De verksamheter som några län skött dåligt har länsstyrelsen förlorat, säger Jan W Carlsson.
Att processen är så bred ser han ett stort värde i.
– Här sitter alla och diskuterar, det har ett stort värde. Tidigare har vi inte tänkt igenom vad vi vill på sikt. På det här sättet kan vi förutse behov som vi inte hade kunnat göra tidigare, konstaterar han.
I juni ska det samlade behovet av kompetensutveckling vara kartlagt. De individuella kompetensutvecklingsplanerna som utarbetats ska sedan tas upp i medarbetarsamtal.
– Det finns en väldig flora av olika behov. Konkreta handlingsplaner för genomförandet ska tas fram under hösten, berättar Åke Lidén, projektsamordnare och sektionsordförande för ST-Länsstyrelse.
Kronor och ören kommer inte att vara det stora problemet.
– Nej, problemet är snarare tiden som behöver avsättas, konstaterar Jan W Carlsson.
Finansieringen sker med trygghetsmedel samt EU-bidrag från Växtkraft mål 3.
Lära mer
Livslångt lärande är i dag ett krav i arbetslivet. Men vilken kompetensutveckling arbetsgivaren erbjuder varierar mycket. En utvärdering från Riksrevisionsverket visar att det är färre anställda i den offentliga sektorn som får kompetensutveckling än i den privata.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
