Kortare asylväntan – men ökad stress

MIGRATIONSVERKET2009-11-24

Projektet »Kortare väntan« har minskat väntetiderna i asylärenden. Samtidigt har arbetsbelastningen ökat för handläggarna. »Det går inte att detaljstyra arbetet med människor«, säger Thomas Mårtensson, arbetsplatsombud.

Av:  Ragnhild Larsson

Thomas Mårtensson är arbetsplatsombud för ST och beslutsfattare på Migrationsverkets prövningsenhet i Kållered utanför Göteborg.

I hans rum sitter en ung asylsökande man från Somalia och en tolk. Under två och en halv timme ställer Thomas Mårtensson frågor för att ta reda på mannens asylskäl och försöka fastställa hans identitet. Därefter beslutar Thomas Mårtensson att det är ett trovärdighetsärende, bokar ett juridiskt biträde och kallar till ett nytt möte fyra veckor senare.

Något juridiskt ombud deltar inte vid det första mötet, men Thomas Mårtensson tycker inte att rättssäkerheten äventyras, eftersom alla som behöver får en advokat.

Tidsramen spricker lätt

Under sex månader har han prövat den nya modellen »Kortare väntan«. Han är positiv till metoden, men anser att fyra ärenden i veckan är för många.

– Det räcker att jag ska utreda en mamma med tre små barn för att tidsramen ska spricka.

Från asylansökan till den första utredningen ska det inte gå mer än åtta dagar. Beslut om avvisning eller uppehållstillstånd ska fattas inom tre månader.

Väntetiderna för de asylsökande har minskat från sju till tre månader. Det är givetvis bra, tycker Thomas Mårtenssons kollega Marianne Dahl. Men hon säger sig också ha blivit betydligt mer styrd i sitt arbete. Tiden för kompetensutveckling och reflektion är borta.

– Det kräver energi och tillräcklig förberedelse- och utredningstid för att kunna möta asylsökande på ett professionellt sätt.

För många ärenden

Margareta Lundblad i STs avdelningsstyrelse tycker att det hittills inte varit någon samverkan att tala om vare sig på central eller lokal nivå.

– Man har byggt in en onödig stress i systemet som metoden inte kräver, men vi har inte lyckats få gehör för att arbetsbelastningen är för hög.

Stina Andersson, enhetschef i Göteborg, är medveten om personalens synpunkter.

– Vi har diskuterat arbetsmiljön under hela projekttiden och ska sätta oss i samverkan igen för att ta reda på vad som behöver göras.

Marcus Toremar, projektledare för »Kortare väntan«, tycker inte att det ställs orimliga krav. Arbetssättet ska förbättras efter hand och nya lösningar ska komma från golvet, inte uppifrån, säger han.

– Det ställer höga krav på cheferna, som ska ha bra koll på var flaskhalsarna finns och reagera på dem.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA