Kassans nya pengar endast för 2012
Försäkringskassan får 270 miljoner kronor i anslagsförstärkning nästa år. Men därefter planerar regeringen åtstramningar. Fram till 2014 räknar regeringen med en personalminskning med 1100 personer.
Försäkringskassan ska vinna tillbaka förtroendet för socialförsäkringarna och stärka sjukförsäkringens legitimitet. Myndigheten ska utveckla IT och administration kring regeringens familjepolitik och tandvårdsreform, bland annat. Därför förstärks myndighetsanslaget med nästan 270 miljoner kronor 2012. För 2013 tillförs 190 miljoner kronor för driften av servicekontoren. Deras framtid utreds parallellt av Försäkringskassan och Statskontoret.
Men de kommande åren bör Försäkringskassan räkna med minskade anslag. Regeringen föreslår totalt 7,6 miljarder kronor till Försäkringskassan 2012. Men i beräkningarna för åren framöver ligger en successiv minskning av anslaget. 2015 kommer myndigheten att få knappt 7,2 miljarder kronor, räknat i 2012 års prisnivå.
Generaldirektör Adriana Lender är inte överraskad.
– Inför nästa år får vi nya pengar för nya arbetsuppgifter, men vi får inte mera pengar för det vi redan gör utan där förväntas vi effektivisera. Det är inte konstigare hos oss än på andra ställen, säger hon.
Siv Norlin, ordförande i ST inom Försäkringskassan, är inte lika optimistisk.
– Nej, ekvationen går inte ihop. 2012 blir ett minst lika tufft år som tidigare år, om inte tuffare. Personalen känner sig jagad. Man har hela tiden en psykisk press på sig att jobba hårt. Det finns liksom ingen tid för återhämtning eller eftertanke.
Siv Norlin tror inte att myndigheten kommer att lyckas effektivisera i den utsträckning som de minskade medlen kräver.
I budgetpropositionen skriver regeringen uttryckligen att antalet anställda beräknas minska med drygt 1100 personer mellan 2011 och 2014, på grund av pensionsavgångar och automatiserad ärendehandläggning. Minskningen måste inte leda till oro, enligt Siv Norlin.
– Om människor går i pension och det blir mindre arbetsuppgifter, då är det ingen dramatik.
Adriana Lender tror starkt på den automatiserad ärendehandläggningen.
– Absolut. Men exakt hur stor effekt den får och när det blir genomslag, kan man inte säga i dag.
Arbetet med medborgarnas förtroende för socialförsäkringarna är redan på gång, enligt Adriana Lender.
– Vi ser tydliga tecken på förbättrad kundnöjdhet. JO-anmälningarna har gått ned med mer än 40 procent. Det som är besvärligt för oss är stora och snabba förändringar i regelverken.
Siv Norlin ser lite annorlunda på förtroendekrisen.
– Tidsgränsen i sjukförsäkringen är det stora problemet. Dels blir människor otrygga när de närmar sig gränsen för utförsäkring. Dessutom är den inte rehabiliteringsbefrämjande. Utöver det är det resurserna som saknas. Det kanske låter tjatigt, men personalen måste få resurser att göra det de ska, säger Siv Norlin.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
