JK kritiserar anstalt
Justitiekanslern kritiserar Kumlaanstalten för rutiner i samband med att brev till intagna öppnats. För att hindra förbjuden kommunikation har intagna fått öppna brev under övervakning.
Enligt lag får Kriminalvården granska brev till den som är intagen på sluten anstalt. Det gäller om brevet misstänks innehålla något förbjudet föremål eller ifall det kan innehålla uppgifter om planerad brottslighet, flykt eller liknande. Brev från svenska eller internationella myndigheter eller den intagnes advokat ska vidarebefordras utan granskning.
En intagen på Kumlaanstalten anmälde Kriminalvården till JK, Justitiekanslern, sedan en vårdare begärt att han under bevakning skulle öppna ett brev från tingsrätten. Den intagne begärde också skadestånd för kränkning.
Kriminalvården konstaterar i sitt yttrande att Kumlaanstalten med cirka 250 intagna dagligen hanterar mer än 200 brev till de intagna. Många av breven förefaller komma från sådana avsändare som Kriminalvården enligt lagen inte har rätt att granska.
”Erfarenheter tyder på att brev som ger sken av att komma från till exempel myndighet i själva verket inte alltid gör det, utan tvärtom kan utgöra en viktig informationskanal till intagna från exempelvis kriminella nätverk utanför murarna. Det finns också skäl att tro att otillåtna föremål kommer in i anstalt på detta sätt”, skriver Kriminalvården.
Enligt Postlagen är ett brev en försändelse på högst två kilo. Om man underlåter att granska alla försändelser som förefaller komma från en myndighet eller advokat kan en avsändare brevledes smuggla in narkotika, mobiltelefoner eller vapen, påpekar Kriminalvården.
Det är också tekniskt lätt att förse ett kuvert med en logotyp som tillhör en myndighet eller advokat.
På Kumlaanstalten har man därför haft som rutin att låta intagna öppna försändelser enskilt på besöksavdelningen eller under övervakning av personal, istället för att de får öppna brevet på bostadsrummet.
Sådana rutiner strider mot lagens regler, konstaterar JK. Och lagen ska följas även om Kriminalvården anser att lagreglerna borde förändras. Brev till en intagen som ser ut att komma från myndighet eller advokat får bara granskas om det finns skälig misstanke att uppgiften om avsändaren är felaktig.
”Mot bakgrund av det konstaterar jag i likhet med Kriminalvårdsstyrelsen att de rutiner som har tillämpats vid Kumlaanstalten inte har varit förenliga med gällande bestämmelser. För detta kan anstalten inte undgå kritik” skriver JK Göran Lambertz.
Någon grund för skadestånd till den intagne anmälaren finns däremot inte och någon ytterligare åtgärd vidtar inte JK.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.