JK-kritik mot Skatteverkets ledning
Skatteverket agerade klart olämpligt efter avslöjandet att myndighetens överdirektör försökte varna en tidigare kollega för en mediegranskning. Det anser Justitiekanslern, JK, som lägger fram nya uppgifter om generaldirektören Ingemar Hansson.
Förra våren skakades Skatteverkets ledning av avslöjandet i SVTs Uppdrag granskning om att överdirektören Helena Dyrssen ringt förre kabinettssekreteraren Frank Belfrage för att berätta för honom att SVT hade begärt ut uppgifter om hans skatteaffärer. Hon fick dock inget svar. Dyrssen och Belfrage hade varit kolleger på Regeringskansliet, liksom Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson.
Helena Dyrssen avgick från sin post efter avslöjandet, och finansminister Magdalena Andersson, S, varslade efter ytterligare en incident som Ingemar Hansson var inblandad i att han kommer att få andra arbetsuppgifter.
Skatteverket gjorde efter händelsen en intern utredning med stöd av internutredare från Trafikverket. Den utredningen kom fram till att myndighetens ledning agerat olämpligt men inte brutit mot lagen.
Men Justitiekansler Anna Skarhed anser att rapporten ger en ”delvis ofullständig bild”. Enligt det utredningsunderlag hon granskat finns vittnesmål om att Ingemar Hansson och Helena Dyrssen samtalat om vem av dem som skulle ringa Fredrik Belfrage och berätta för honom att Uppdrag granskning ställde frågor om honom. Vittnet tyckte att det var obehagligt att vara ensam med denna information och pratade därför med sin chef om saken.
Ingemar Hanssons roll har tidigare framstått som passiv, och han har kritiserats för att han inte hindrade Helena Dyrssen från att ringa. Han har själv i ett svar till JK hävdat att Helena Dyrssen ”närmast i förbigående” nämnt att hon tänkte ringa Fredrik Belfrage ”för att förklara för honom varför hans beskattningsbeslut hade lämnats ut till Uppdrag granskning”.
JK konstaterar att Trafikverkets rapport inte redovisar om vittnesuppgifterna har följts upp och hur de har värderats. Men även om Ingemar Hanssons redogörelse stämmer förtjänar han kritik för att han inte hindrade samtalet, anser Anna Skarhed.
JK ifrågasätter också utredningens oberoende. En intern utredning kan ifrågasättas även om man tar extern hjälp, menar hon. När myndigheten sedan inte ville lämna ut underlaget till rapporten till Uppdrag granskning ger det ”närmast intrycket att verkets hantering varit inriktat på att begränsa skadan snarare än att åstadkomma en oberoende granskning”, sägs det i JKs beslut. Den självklara åtgärden borde i stället ha varit att anmäla det inträffade till Justitieombudsmannen eller JK.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
