Inga löften om höjda studiemedel
En utredning har föreslagit att studiemedlen ska höjas med 400 kronor i månaden. Men högskoleminister Lars Leijonborg tror inte att finansieringen håller.
Den studiesociala kommittén har haft i uppdrag att förbättra studenternas ekonomiska och sociala trygghet. Förslaget att höja nivån på studiemedlen med 400 kronor till drygt 9 000 kronor i månaden är en del i det paketet – även om kommittén säger att det vore önskvärt att lägga på ytterligare 300 kronor.
Dessutom slopas taket för hur mycket man får tjäna för att få ut lånedelen. Inkomsttaket för bidragsdelen i studiemedlen blir kvar, men höjs med 30 000 kronor till omkring 136 000 kronor.
– Jag har länge haft uppfattningen att det skulle vara bra att höja studiemedlen, sa Lars Leijonborg vid en presskonferens i dag. Ett bra studiemedelssystem är en viktig del av kvaliteten i högre utbildning och i kampen mot den sociala snedrekryteringen.
Han misstrodde dock möjligheterna att finansiera förslaget, som kostar 635 miljoner kronor.
Studiesociala kommittén hade tänkt sig att de högre studiemedlen skulle betalas med försämringar på andra områden, bland annat sänkta bostadsbidrag för studenter och högre administrativa avgifter till CSN. Dessutom slopas möjligheten till avskrivning av studielån tagna för att läsa upp sig till högskolebehörighet. Vidare sänks anslagen till CSN, Centrala studiestödsnämnden, med 60 miljoner kronor, och CSN förväntas bli bättre på att förhindra felaktiga utbetalningar.
– Jag är inte helt övertygad om den finansiering man anvisar, och då ökar trycket på ett statsfinansiellt nettotillskott, sa Lars Leijonborg. Och uppriktigt sagt har ju förutsättningarna för stora reformer försämrats under senare tid.
Lars Leijonborg medgav att han själv utlovat en höjning av studiemedlen under mandatperioden.
– Men jag har varje gång gjort reservationen att om vi får en allvarlig försämring av statsfinanserna så finns överordnade löften i förhållande till den här typen av löften.
Nu kunde han inte säga om det skulle bli någon höjning över huvud taget.
– Det är angeläget att förbättra studiemedlen, men hur mycket det kan bli kan jag inte ha någon bestämd uppfattning om.
Det kommer dock en proposition i höst. Den ska åtminstone ta upp vissa andra frågor, exempelvis om studenters möjlighet till sjukskrivning.
Kommittén föreslår också en begränsning av rätten till studiemedel till fyra år, mot sex år i dag, i syfte att höja genomströmningstakten i högskolan. Bara de som går de längsta utbildningarna och de som klarat poäng motsvarande tre års studier ska kunna få studiemedel för fler år.
Studentorganisationen SFS är måttligt imponerad av förslagen, och anser att kommittén till stor del misslyckats med sitt uppdrag. Visserligen är det bra om studiemedlen höjs, men det är olyckligt att studenterna själva måste finansiera reformen till stor del, skriver SFS i en kommentar.
Studentrörelsen anser att spärren mot studiemedel efter fyra år är fel väg att gå, och tror inte att den kommer att öka genomströmningen.
TCO hävdar i ett pressmeddelande att kommitténs förslag leder till en sämre situation för studenter med barn. Till det bidrar de försämrade möjligheterna att få bostadsbidrag och tilläggslån. I dag kan studerande ta tilläggslån i tre år, men i förslaget begränsas tiden till två år.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
