Hon fick största höjningen
Universitetskansler Harriet Wallberg fick den största procentuella löneökningen av statens myndighetschefer. ”Jag tolkar det som att regeringen är nöjd med mina insats”, säger hon.
Denna artikel publicerades 2015 och löneuppgifterna är inte längre aktuella. En artikel med aktuella uppgifter finns högst upp i denna lista.
Harriet Wallberg, tidigare rektor vid Karolinska institutet, blev universitetskansler 1 juni 2014. Sedan dess har hon fått en löneförhöjning på 8 000 kronor – 6,6 procent. I dag är hennes månadslön 130 000 kronor.
Universitetskanslersämbetet, UKÄ, med nittiotalet anställda, har i uppdrag att granska att utbildningen vid universitet och högskolor håller hög kvalitet.
– Min bedömning är att UKÄs uppdrag är prioriterat av regeringen. Men det är min tolkning. Exakt vad som ligger bakom höjningen av min lön vet bara departementet, säger Harriet Wallberg.
Näst högst löneökning, i procent räknat, fick Roland Esaiasson på Myndigheten för tillgängliga medier. Vid den senaste lönerevisionen höjdes hans lön med 5,6 procent, från 80 500 till 85 000 kronor i månaden.
Inte heller han vet exakt varför han fick en större löneökning än genomsnittet, som var 2,16 procent för alla myndighetschefer.
– Det är ju inte så att vi har ett lönesamtal där vi får veta varför vi får en viss lön, utan vi blir informerade. Men jag tolkar det som att det är för att vi har gjort ett bra arbete med att integrera Centrum för lättläst i myndigheten, säger Roland Esaiasson.
När regeringen beslutade om nya löner var åtta av de tio myndighetschefer som fick störst procentuell löneökning kvinnor.
Men enligt Claes Lindgren, chef för enheten för statlig arbetsgivarpolitik på finansdepartementet, gjordes ingen uttalad satsning på kvinnolöner.
– Med det utrymme som fanns var möjligheten för dramatiska prioriteringar begränsat, förklarar han.
Som Publikt skrev i förra numret leds statens löneliga av rikspolischefen Dan Eliasson, som tjänar 153 000 kronor i månaden. Genomsnittslönen för myndighetscheferna är omkring 100 000 kronor.
Åtta av de tio högst avlönade myndighetscheferna är män som leder stora myndigheter. Att de har högst lön tycker Claes Lindgren inte är konstigt.
– Det handlar om stora och komplexa organisationer. Trafikverket har dessutom gigantiska investeringsplaner.
Han anser att utvecklingen för kvinnliga chefer ändå går åt rätt håll. För tio år sedan var 70 procent av myndighetscheferna män, förklarar han.
– Nu är det i princip lika många kvinnor som män. För att chefsstrukturen ska förändras på de allra högsta posterna krävs att det uppstår vakanser.
Claes Lindgren är övertygad om att den sittande regeringen vill ha fler kvinnor än i dag till de allra tyngsta befattningarna.
– Men det är omöjligt att uttala sig om hur lång tid det tar.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
