Formella kriterier för lönerna saknas
Lönerna för statens toppchefer sätts utan föregående löneförhandlingar. Det är regeringen som bestämmer, men i praktiken har departementen stort inflytande.
Lönerna för statens toppchefer sätts utan föregående löneförhandlingar. Det är regeringen som bestämmer, men i praktiken har departementen stort inflytande.
Myndighetschefernas lönebildning styrs av ett kollektivavtal mellan Arbetsgivarverket och OFR, Saco-S och Seko där facken avsäger sig förhandlingsrätten.
– Men myndighetscheferna träffar en statssekreterare eller ett statsråd minst en gång per år och då finns tid som kan användas till ett informellt lönesamtal, säger Claes Lindgren, chef för enheten för statlig arbetsgivarpolitik på finansdepartementet.
Hur mycket pengar som ska fördelas bestäms av regeringen.
– I praktiken har departementen stort utrymme att prioritera bland sina chefer inom den angivna ramen. Det är sällan något departement protesterar mot ett annat departements förslag, säger Claes Lindgren.
Det finns ingen formell lönepolicy eller några kriterier för vad som ska premieras vid lönesättningen.
– Egentligen handlar bedömningen av prestation om hur väl chefen klarar uppdraget. Det går inte att svara generellt på vad som viktas högst.
Vilken myndighet det handlar om spelar också roll för lönesättningen.
– En chef som ansvarar för en myndighet med många anställda, har en regional organisation, komplex verksamhet, stor omsättning eller många regeringsuppdrag får högre lön än en myndighetschef som ansvarar för en myndighet med få anställda eller i huvudsak regelstyrd verksamhet, säger Claes Lindgren.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.