”Högskoleförslag minskar inflytandet”
Med den nya högskolepropositionen ”En akademi i tiden” vill regeringen öka självständigheten hos de statliga universiteten. Men ST varnar för att fler anställda kommer att ställas utanför beslutsfattandet.
Regeringen pekar ut några huvudskäl till att statliga universitet och högskolor behöver få ökad frihet att själva bestämma över sin verksamhet: universitetens självständighet är en viktig principfråga och verksamheten ska bättre kunna anpassas efter lokala behov.
Men Ing-Marie Nilsson, STs avdelningsordförande inom högskolan, är starkt kritisk till förslaget:
– Framför allt ser jag en risk för att det kommer att uppstå stora skillnader mellan olika lärosäten. Med skräddarsydda lokala lösningar blir det svårt för de anställda att röra sig mellan olika universitet, kommenterar hon.
Regeringen vill att högskolorna i högre utsträckning ska bli fria att utforma sin egen interna organisation. Professorer och lektorer måste finnas – men i övrigt ska varje lärosäte självt få fatta beslut om vilka yrkeskategorier och karriärvägar man vill använda sig av.
Också kraven på fakultetsnämnder avskaffas om regeringens förslag går igenom.
– Jag ser inte den frihet som regeringen pratar om. Snarare innebär det här förslaget en begränsning av den akademiska friheten. Det kollegiala inflytandet minskar samtidigt som styrelse och rektor får mer makt, säger Ing-Marie Nilsson.
Regeringen föreslår också minskad statlig detaljreglering av studieplaner, disputation och betygsnämnder och vill införa ökade möjligheter för universiteten att ta emot donationer utan regeringens tillstånd.
Bestämmelserna föreslås träda i kraft 1 januari 2011.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.