Hårdare krav för villkorlig frigivning
Regeringen föreslår att det ska ställas högre krav på en intagen som vill bli villkorligt frigiven. Den som inte visar vilja att sluta med brott kan få sitta kvar längre i fängelse.
I en proposition till riksdagen föreslår regeringen att den som inte deltar i åtgärder avsedda att minska risken för återfall i brott ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten och alltså få sitta längre tid i fängelse än i dag. Syftet är att få fler att delta i verksamhet och behandling för att motverka återfall.
”Det är inte rimligt att den som inte ens försöker lämna kriminaliteten bakom sig ska få villkorlig frigivning på samma sätt som den som vill ta tag i sina problem. Med de nya reglerna kommer den intagnes ambition att bättra sig i större grad påverka när villkorlig frigivning sker”, kommenterar justitie- och migrationsminister Morgan Johansson, S, förslaget i ett pressmeddelande.
Förutom att den intagne ska vara skyldig att genomgå vård och behandling föreslår regeringen också att större möjligheter att skjuta upp frigivningen på grund av misskötsamhet i fängelset. Det kan till exempel handla om att man bryter mot anstaltens ordningsregler eller beter sig aggressivt mot personal eller andra intagna.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
