Hårdare arbete med återkrav efterfrågas
Försäkringskassan har under flera år prioriterat ned arbetet mot felaktiga utbetalningar, trots att 16 miljarder kronor årligen betalas ut felaktigt. Den slutsatsen drar Riksrevisionen efter en granskning.
Försäkringskassan betalar varje år ut mer än 200 miljarder kronor i olika förmåner. Mätningar har visat att ungefär 16 miljarder kronor betalas ut felaktigt. Enligt Riksrevisionen har regeringen och Försäkringskassan mellan 2012 och 2015 prioriterat ned arbetet mot felaktiga utbetalningar, trots omfattande fel och låg nivå på återkrav.
Riksrevisionens granskning har varit inriktad på assistansersättning, bostadsbidrag, sjukersättning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. De granskade förmånerna står för ungefär hälften av de totala utbetalningarna och ungefär hälften av de felaktiga utbetalningarna, åtta miljarder kronor. Enligt Riksrevisionen har Försäkringskassan prioriterat kundnöjdhet och snabbhet i utbetalningarna högre än att motverka felaktiga utbetalningar.
Riksrevisionen rekommenderar Försäkringskassan att prioritera upp återkravsverksamheten. Återkraven motsvarar enligt riksrevisionen bara en av de åtta miljarder kronor som betalas ut felaktigt. Samtidigt påpekar Riksrevisionen att det är svårt att utvärdera Försäkringskassans insatser för att minska felaktiga utbetalningar, eftersom det saknas underlag för hur stora summor som betalas ut felaktigt. I rapporten rekommenderas Försäkringskassan att årligen göra mätningar av hur stora de felaktiga utbetalningarna verkligen är.
”Det är komplext att göra den typ av bedömningar som krävs, men vi anser att mätningar ändå måste göras regelbundet för att Försäkringskassan ska veta om den prioriterat rätt i sitt arbete eller om kostnaderna varit rimliga. Försäkringskassan behöver dessutom utveckla metoder för att hantera de brister som mätmetoden har”, skriver Riksrevisionens projektledare Jimmy Hollén i ett pressmeddelande.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.