Hård kritik mot Arbetsförmedlingens lönepolitik
ST-företrädare inom Arbetsförmedlingen är starkt kritiska till myndighetens hantering av årets lönerevision, som man anser har lett till att många högpresterande medarbetare inte får någon eller endast en liten löneökning. ”Ett otroligt tondövt agerande av arbetsgivaren” säger Johan Eklund, vice ordförande för ST-avdelningen.
Målet var att de nya lönerna för medarbetarna på Arbetsförmedlingen skulle vara klara den första april, men förhandlingarna mellan ST inom Arbetsförmedlingen och arbetsgivaren om ett nytt lokalt löneavtal drog ut på tiden och avslutades först denna vecka.
Skälet är inte en oenighet om löneutrymmet, alltså det totala ekonomiska utrymmet för löneökningar inom myndigheten. Det är i år 2 procent på Arbetsförmedlingen, mer än det centrala kollektivavtalet garanterar. Det nuvarande avtalet mellan Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR – där ST ingår – och arbetsgivarorganisationen Arbetsgivarverket ger minst 1,8 procent per år mellan 2020 och 2023, men innehåller inga garantier på individnivå.
Konflikten med arbetsgivaren har i stället handlat om en omläggning av lönepolitiken på myndigheten, enligt ST inom Arbetsförmedlingen.
I år har arbetsgivaren tydliggjort att löneutvecklingen inte enbart ska styras av medarbetarens prestation, utan också utgå från den lön som personen har sedan tidigare. Det måste inte vara ett problem, om det finns en rimlig balans mellan bedömningen av prestationen och av lönenivån vid lönesättningen, menar Johan Eklund, vice ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen. I praktiken har dock flera chefer enbart utgått från löneläget och inte alls värderat medarbetarnas arbetsinsats, menar han.
– Vi har medarbetare som har presterat bästa möjliga resultat som har fått noll till tvåhundra kronor för att de redan anses ha en hög lön. Hos oss handlar det om löner från 36 000 till 38 000 kronor. Dessa medlemmar känner sig inte bara besvikna, utan även kränkta, säger Johan Eklund.
Arbetsförmedlingens förhandlingschef Monika Saarm bekräftar att myndigheten inför årets lönerevision har förtydligat att fokus ska ligga på hela lönen, även om hon inte vill definiera det som en ny lönepolitik. Hon menar att det inom delar av myndigheten tidigare har lagts alltför stor vikt vid lönepåslaget.
– Vår uppfattning är att det är i linje med det centrala avtalet att i stället fokusera på vad man får i lön varje månad. Det är det som är relevant, inte påslaget. Prestation är fortsatt styrande men den som presterar bra och redan ligger högt i löneläget kan få en mindre löneutveckling. Dessutom har den med hög lön normalt sett även högre förväntningar på sig. Samtidigt kan en person med lägre lön som presterar bra få en bättre löneutveckling, säger Monika Saarm.
Enligt ST finns det många högpresterande medlemmar som inte har erbjudits någon eller en ringa löneökning eftersom de relativt sett har en hög lön. Är det rimligt?
– Det kan jag inte uttala mig om. Jag har inte detaljgranskat varje lön, men vi behöver jobba för att hitta en bra balans. Känner man att prestationen inte spelar någon roll alls blir lönen inget styrmedel och vi vill att lönen motiverar medarbetarna. Men det kan vara så att man inte kommer högre i lön i sin nuvarande roll. Då behöver man diskutera med den medarbetaren vad som blir nästa utvecklingssteg, säger Monika Saarm.
I det centrala kollektivavtalet slås det fast att arbetsgivaren tillsammans med arbetstagaren ska göra en plan där det framgår vad hen kan göra för att påverka sin lön om medarbetaren inte får någon eller endast en ringa löneökning. I år har flera chefer haft stora svårigheter att göra sådana planer, berättar Samir Rajic, ordförande för STs chefsektion på Arbetsförmedlingen.
– Det finns chefer som undrar vad de ska skriva i en sådan handlingsplan för mycket välfungerande medarbetare som har jobbat inom myndigheten i 25 år och som presterar väl. Tidigare har prestation vägt tungt, oavsett lön. Nu fick en del medarbetare plötsligt ett väldigt lågt påslag trots goda prestationer. Det hänger inte ihop, säger Samir Rajic.
Förhandlingschefen Monika Saarm säger sig inte känna till att det har varit problem att skapa individuella planer, men hon menar att det kan vara aktuellt att också titta på andra utvecklingsvägar som att byta tjänst för att komma upp i lön.
– Ligger man så högt i lönebilden att det inte finns ett stort utrymme att få mycket högre lön i den tjänsten så kan man titta på en utveckling av arbetsuppgifter eller om det är dags att gå vidare till andra delar av myndigheten, säger hon.
Men det resonemanget underkänns av STs vice avdelningsordförande Johan Eklund, som varnar för att medarbetare nu kan komma att lämna myndigheten.
– Det finns inga stora utvecklingsmöjligheter i en roll som arbetsförmedlare. Vill du inte bli chef är det svårt att höja sin lön. Det är ett otroligt tondövt agerande av arbetsgivaren i ett läge där priserna skenar och där flyktingkrisen gör att andra myndigheter, kommuner och privata aktörer kommer att skrika efter folk, säger han.
Johan Eklund anser att arbetsgivaren i år har satt ett informellt lönetak, som måste bort. Att ST inom Arbetsförmedlingen slutligen skrev under årets lönerevision beror på att avdelningen fick gehör för sitt krav att partsgemensamma forum, både på regional och central nivå, ska hållas inför nästa års löneförhandling, berättar han.
– I de här samtalen måste vi diskutera hur lönesättningen fungerar inom myndigheten. Vi måste få en lönesättning som våra medlemmar upplever som både transparent och rättvis, säger Johan Eklund.
Monika Saarm betonar att hon hoppas nå en samsyn med ST om hur lönerevisionen ska hanteras kommande år, men understryker att den nya linjen ligger fast.
– Att fokus ligger på hela lönen är inte ett synsätt som är nytt utanför Arbetsförmedlingen, utan det är rådande på många andra myndigheter. Vi borde ha gjort den här förändringen för länge sedan. Den är viktig och nödvändig, säger hon.
Enligt Johan Eklund bekräftar fackligt förtroendevalda i ST att en liknande hantering av lönerevisionerna har blivit vanligare bland statliga myndigheter. Flera ST-avdelningar, bland annat inom Statens institutionsstyrelse, Kronofogden, Kriminalvården, Skatteverket och Polisen, har därför tillsammans med ST inom Arbetsförmedlingen vänt sig till STs presidium och begärt ett möte för att diskutera frågan.
– De andra stora avdelningarna upplever också att den här lönepolitiken är ett jättestort problem. Det är många medarbetare som får noll, helt enkelt. Vi vill diskutera hur vi kan agera i kommande löneförhandlingar och hur vi kan förbereda oss inför nästa centrala avtal så att vi får skrivningar som förhindrar detta, säger Johan Eklund.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
