Här har lönerna ökat mest
På Naturvårdsverket har de anställda fått en löneökning på sammanlagt 9,3 procent vid de tre senaste årens lönerevisioner. På flera andra statliga myndigheter som besvarat Publikts enkät har utfallet inte blivit mer än 5,4 procent, vilket motsvarar oenighetsutrymmet i det centrala avtalet som gäller för STs medlemmar.
En lista över löneökningarna på de svarande myndigheterna finns i slutet av artikeln.
De senaste centrala löneavtalen för de statliga myndigheterna omfattade treårsperioden 2020 till 2023. Publikt har samlat in uppgifter om löneökningarna vid avtalsperiodens lönerevisioner på ett 40-tal statliga myndigheter. Den genomsnittliga löneökningen för de 35 myndigheter som är klara med sina utvärderingar av revisionerna och har lämnat ett fullständigt svar till Publikt är 6,1 procent över de tre åren. Medianen är 5,9 procent.
På de svarande myndigheter som har haft de lägsta löneökningarna inom ramen för sina lönerevisioner är utfallet 5,4 procent. Det är också nivån på det så kallade oenighetsutrymmet som finns i det avtal som gäller för STs medlemmar, och som i praktiken fungerar som ett golv när lönerna förhandlas på lokal nivå. Trots att Saco-S centrala avtal inte har någon motsvarande siffra, finns det alltså ingen myndighet som besvarat enkäten där löneökningarna för personalen som helhet understiger 5,4 procent.
Högst löneökning under perioden bland de svarande myndigheterna hade Naturvårdsverket. Mellan 2020 och 2023 blev den totala ökningen för samtliga anställda 9,33 procent, nästan 4 procentenheter högre än oenighetsutrymmet.
– På den aggregerade nivån är resultatet bra och vi är nöjda och tacksamma med det, säger Johan Thorell, vice avdelningsordförande för ST på Naturvårdsverket.
Han framhåller dock att det också är viktigt hur utfallet fördelas, och ser en risk för att en hög procentuell ökning kan spä på de problem med löneklyftor som han menar finns på myndigheten. ST-avdelningen har dock inte gjort någon djupare analys av den individuella löneutvecklingen och hur ökningarna fördelats.
ST inom Naturvårdsverket jobbar hårt för att komma till rätta med de löneskillnader som avdelningen anser är orättvisa, berättar Johan Thorell. Bland annat genom att ta fram bättre underlag för lönesamtal, förändra lönepolicyn och aktivt arbeta för att lyfta medlemmar vars lön ligger lågt.
– Vi köper inte bröd och mjölk för procent, utan vi behöver pengar. Det ekonomiska läget vi befinner oss i slår också hårdast mot dem med lägst lön. Ofta är det personer som jobbat länge på myndigheten och halkat efter under lång tid, säger Johan Thorell.
Den näst största löneökningen bland de svarande myndigheterna har Länsstyrelsen i Norrbottens län, totalt 8,35 procent. Därefter följer Tillväxtverket, med en ökning på 7,3 procent under perioden.
Bland de största myndigheterna som besvarat enkäten sticker Skatteverket ut med en total löneökning på 6,86 procent. Anders Tell, STs avdelningsordförande på myndigheten, är nöjd med utfallet.
– Självklart vill vi alltid ha mer. Men tittar man på siffran i det centrala avtalet och vad vi får ut så får man väl ändå säga att det är helt okej, säger han.
En av anledningarna till att löneökningarna blev större än oenighetsutrymmet var de anställdas insatser under pandemin, menar Anders Tell.
– Det var mer eller mindre uttryckt från ledningen att vi behövde betala ut lite extra i och med hanteringen av pandemin då många ställde upp och jobbade och slet.
Det är även möjligt att göra förändringar i lönerna utöver de ordinarie revisionstillfällena. Hur det hanteras kan skilja sig åt mellan olika myndigheter, vilket kan ha betydelse för en jämförelse, framhåller Anders Tell.
– På Skatteverket har vi traditionellt en kultur där lönen sätts i revisionen. Många andra myndigheter justerar eller förändrar på ett annat sätt mellan revisioner och där har vi varit restriktiva. Det kan också återspegla sig i procenten.
På Skatteverket har det också funnits en diskussion med arbetsgivaren om hur anställda som blir utan löneökning hanteras.
– Där har vi nu förtydligat att den lönesättande chefen ska initiera en åtgärdsplan för att personen ska veta vad som krävs för att kunna få en högre lön i framtiden, säger Anders Tell.
Även Arbetsförmedlingen hade en högre löneökning än genomsnittet bland de svarande myndigheterna, sammanlagt 6,29 procent.
– Det totala utfallet får vi ändå säga att vi är nöjda med, utifrån att vi hamnar en bra bit över oenighetsutrymmet. Där vet vi att vi har duktiga förhandlare ute i landet, säger Johan Eklund, vice avdelningsordförande för ST inom Arbetsförmedlingen.
Han är ändå frustrerad över förhandlingarna på myndigheten under de senaste åren. Framför allt handlar det om hur pengarna fördelas – enligt Johan Eklund har arbetsgivaren anammat en lönepolitik där fokus ligger mer på lönenivå än prestation. Det kan innebära att någon som ligger högt i lön trots goda prestationer slår i ett tak, förklarar han.
– Då har vi högpresterande, duktiga medarbetare som bär sina kontor, som bara får ett påslag på mellan 200 och 400 kronor. Det blir väldigt fel.
Centralt ska fack och arbetsgivare nu vara överens om att bra prestationer ska premieras, säger Johan Eklund. Ändå får han fortfarande indikationer om att det på vissa håll lokalt tillämpas ett tak.
– Men vi har tagit steg mot en förbättring, säger han.
På flera myndigheter har löneökningarna vid revisionerna under den treåriga avtalsperioden stannat på 5,4 procent. Så blev det bland annat på Kronofogden, Göteborgs universitet och Försäkringskassan, som alla därmed placerar sig i botten när det gäller löneökningar inom ramen för revisionerna.
STs avdelningsordförande på Försäkringskassan, Thomas Åding, konstaterar att det centrala avtalet har stor betydelse för förhandlingarna på myndigheten.
– Vi är en myndighet som inte har så mycket pengar och hamnar ofta runt märket. För oss är det väldigt avgörande med siffror i det centrala avtalet, för vi får strida för varje tiondels procent. Vi tar verkligen spjärn mot bottenplattan i avtalet.
Han är ändå nöjd med att facket efter att ha legat på i några år till slut fick igenom en satsning på anställda som legat orimligt lågt i förhållande till svårighetsgraden på deras arbetsuppgifter.
Satsningen gjordes dock utanför revisionen och syns därför inte i de siffror myndigheten har redovisat.
– Vi har påtalat att medlemmar med svårare utredningsuppdrag ligger lågt i lön. Tillsammans med personalomsättningen, som också har påverkat arbetsgivaren, vill vi gärna tro att vårt arbete gav resultat, säger Thomas Åding.
Så stora blev löneökningarna på myndigheterna
Avtalet som styr löneförhandlingarna i staten
De centrala löneavtalen för de statliga myndigheterna tecknas mellan fackförbunden inom staten och Arbetsgivarverket och kallas ramavtal för löner i statlig sektor, RALS. De lägger grunden för vidare förhandlingar på lokal nivå ute på arbetsplatserna.
ST förhandlar tillsammans med åtta andra fackförbund inom Offentliganställdas Förhandlingsråd, OFR, i en konstellation som kallas OFR/S, P, O. I det centrala avtal som OFR/S, P, O tecknar finns ett så kallat oenighetsutrymme, som anger hur stora de sammanlagda löneökningarna för de medlemmar som omfattas av avtalet ska bli, om fack och arbetsgivare inte kommer överens om annat.
Under perioden 2020 till 2023 var oenighetsutrymmet i det avtal som OFR/S, P, O tecknat 5,4 procent över de tre åren.
Löneökningarna under en avtalsperiod beräknas som ett så kallat okedjat värde, genom att utfallet vid revisionerna adderas, utan ”ränta på ränta-effekt”.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
