Fortsatt svårt att rekrytera till staten
Trots den svaga arbetsmarknaden rapporterar de statliga arbetsgivarna en ökande brist på kompetens vid rekrytering. ”Bristen inom vissa områden är strukturell och beror framför allt på en underliggande matchningsproblematik”, konstaterar Arbetsgivarverkets chefsekonom Roger Vilhelmsson.
Bristen på kompetenta sökande minskade under hösten 2023, men i Arbetsgivarverkets senaste kompetensbarometer, för våren 2024, har den ökat igen. Enligt undersökningen upplevde tre av fyra av Arbetsgivarverkets medlemmar brist på lämpliga sökande vid rekrytering. Det är en ökning med åtta procentenheter jämfört med den förra mätningen.
Enligt Arbetsgivarverkets chefsekonom Roger Vilhelmsson finns det strukturella förklaringar till ökningen:
”Svårigheten att rekrytera rätt kompetens har ökat trendmässigt under flera år. Bristen inom vissa områden är strukturell och beror framför allt på en underliggande matchningsproblematik där den tillgängliga arbetskraften inte motsvarar kompetensbehoven på arbetsmarknaden. I staten, där en stor del av jobben kräver högskoleutbildning, framstår detta extra tydligt”, kommenterar Roger Vilhelmsson undersökningens resultat i ett pressmeddelande.
Under lång tid har de statliga arbetsgivarna framför allt upplevt en stor brist på kompetens inom it-området. Under våren 2024 är it-kompetens fortfarande det största bristområdet, men utvecklingen har vänt. För systemutveckling och förvaltning har bristen minskat från 56 procent i höstas till 34 procent i år. Också inom områdena it-drift, underhåll och support minskar bristen, från 46 procent i höstas till 35 procent i år.
”Att bristen på it-kompetens minskar i staten är naturligtvis positivt. Samtidigt vittnar flera av våra medlemmar om att det generellt sett är en stor efterfrågan på erfaren nyckelkompetens som behövs för att genomföra önskade och nödvändiga effektiviseringar och verksamhetsutveckling”, konstaterar Roger Vilhelmsson.
Inom personalområdet ökar bristen på kompetenta sökande inom HR och personalarbete, liksom till tjänster som chef med personalansvar. En förklaring kan enligt Arbetsgivarverket vara att utökade säkerhetskrav gjort rekryteringsarbetet mer omfattande och därför mer resurskrävande.
Arbetsgivarverket har också ställt frågor om myndigheternas ekonomiska situation. Sju av tio myndigheter bedömer att de kommer att behöva använda sin anslagskredit för att få ekonomin att gå ihop under 2024. Det är enligt Arbetsgivarverket en rekordhög andel.
”Att användning av anslagskrediten tros öka tyder samtidigt på att många myndigheter väntar sig ett fortsatt högt kostnadsläge och en ansträngd ekonomi. De har svårt att få förvaltningsanslagen som bland annat finansierar myndigheternas löner, pensioner och lokaler, att räcka till”, förklarar Roger Vilhelmsson.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.