Förslag om nytt studiestöd och ny arbetsrätt
Regeringen presenterade på torsdagen två lagrådsremisser om reformer för arbetslivet. Den ena handlar om förändringarna i arbetsrätten, den andra om det nya omställningsstudiestöd som ska införas.
Förslagen har arbetats fram i samarbete mellan regeringen och Centerpartiet och bygger på januariavtalet från 2019, då de dåvarande regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet kom överens med Centerpartiet och Liberalerna om att arbetsrätten och anställningsskyddsreglerna skulle reformeras.
De förslag som nu skickas till lagrådet kommer att öppna helt nya möjligheter för både arbetstagare och företag, framhöll arbetsmarknadsminister Eva Nordmark och Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Martin Ådahl när de gemensamt presenterade förslagen vid en presskonferens på torsdagen.
Båda var angelägna att betona att det är fråga om en historisk reform av den svenska modellen. Det nya studiestödet gör det betydligt enklare att vidareutbilda sig mitt i livet i upp till ett år, med 80 procent av inkomsten.
Förslagen bygger på tre utredningar som presenterades i juni i fjol och som remissbehandlades under sommaren. Utredningarna byggde i sin tur på de överenskommelser som träffats av bland andra PTK och Svenskt Näringsliv. Nu har regeringen beslutat om de två lagrådsremisserna, den ena om en ny arbetsrättslig lagstiftning och den andra om omställningsstudiestödet.
– Uppsägningsprocesserna blir tydligare och mer förutsägbara för både arbetsgivare och arbetstagare. Det ökar flexibilitet och omställningsförmåga för både arbetsgivare och arbetstagare, sade Martin Ådahl under presskonferensen.
I den lagrådsremissen som rör arbetsrätten föreslås bland annat att en uppsägning från arbetsgivarens sida ska grunda sig på vad som kallas ”sakliga skäl”. Avvikelser från bestämmelserna om vad som ska utgöra sakliga skäl och om arbetsgivarens skyldighet att omplacera arbetstagare ska kunna göras genom kollektivavtal, med undantag för det statliga avtalsområdet.
Alla arbetsgivare ska enligt förslaget kunna undanta tre arbetstagare från turordningen vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.
Om en arbetstagare sägs upp ska anställningen inte bestå, även om det uppstår en tvist om uppsägningens giltighet. Ett allmänt skadestånd ska motverka ogiltiga uppsägningar och avskedanden.
Särskild visstidsanställning ska enligt förslaget ersätta allmän visstidsanställning, och den längsta tiden för visstidsanställning sänks från två till ett år. Anställningsavtal föreslås gälla på heltid om inget annat avtalas.
I den andra lagrådsremissen föreslås ett nytt omställningsstudiestöd. Stödet är ett komplement till det reguljära studiestödet och syftar till att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som kan stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Det grundläggande omställnings- och kompetensstödet ska gälla också för den som inte omfattas av de kollektivavtalade reglerna.
– Att det nu blir möjligt för alla som jobbar att välja att vidareutbilda sig är bra för dem och bra för Sverige. Det här är den största trygghets- och frihetsreformen på svensk arbetsmarknad i modern tid, sade Eva Nordmark under presskonferensen.
Det ska vara möjligt att ta del av omställningsstödet från 1 januari 2023. Stödet kan utgå till den som är minst 27 år och högst 60 år. Studiestödet ska hanteras av Centrala studiestödsnämnden, CSN, och kommer att öppnas för ansökan i september i år. Kostnaden beräknas enligt arbetsmarknadsministern bli mellan sex och nio miljarder kronor per år.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
