Försäkringskassan begärde mer
Regeringen vill både sänka sjukfrånvaron och ta bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Om det ska lyckas måste Försäkringskassans anställda hinna med mer handläggning. Men myndigheten är överansträngd och de extra resurserna räcker inte, enligt STs vice avdelningsordförande.
Försäkringskassan får en förstärkning med 128 miljoner kronor för 2015 och därefter 250 miljoner kronor årligen från och med 2016. Pengarna är öronmärkta för att stärka handläggningen av sjukförsäkringen. Regeringen understryker att den som är sjuk ska få sina prövningar i rätt tid, eftersom tidsgränsen i sjukförsäkringen kommer att tas bort.
Det var Alliansregeringen som 2008 införde tidsgränsen som har lett till att tiotusentals människor utförsäkrats. Men det har visat sig att många kommer tillbaka efter en tid hos Arbetsförmedlingen. Omkring 10 000 personer har därefter utförsäkrats en andra gång på grund. Under 2015 räknar socialdepartementet med att mellan 1 000 och 1 500 personer kommer att utförsäkras varje månad.
Tidsgränsen leder enligt regeringen till att sjukskrivna får förstörd ekonomi, att rehabiliteringen kommer av sig och att många går miste om rätt slags hjälp från rätt myndighet.
Därför föreslår regeringen att tidsgränsen avskaffas 1 februari 2016.
Försäkringskassan har tidigare avrått från beslutet med argumentet att sjukfrånvaron kommer att öka. Myndigheten hinner inte göra bedömningen av de sjukskrivnas arbetsförmåga. Antalet sjukfall har ökat, vilket ansträngt myndigheten ytterligare.
ST på Försäkringskassan ser positivt på ytterligare pengar till handläggningen av sjukförsäkringen.
– Det är inom sjukförsäkringen som situationen är värst med panikbrist på pengar. Som lagstiftningens ser ut krävs det väldigt mycket delaktighet av handläggarna när någon blir sjuk en lite längre tid. De ska hinna prata med vårdgivare, arbetsgivare och Arbetsförmedlingen. Men som det är nu hinner vi ofta bara betala ut ersättning, säger Thomas Åding, vice ordförande för ST på Försäkringskassan.
Arbetsbelastningen får många anställda att söka sig till andra arbeten inom Försäkringskassan, eller att lämna myndigheten för något annat jobb.
– Vi klarar inte av att behålla personal. Så har det varit en längre tid. Och det är dyrt för nyanställningar blir en extra kostnad, säger Thomas Åding.
ST har både på egen hand och i samråd med Försäkringskassans ledning uppvaktat regeringen med krav på ytterligare resurser. I budgetpropositionen visar regeringen att den lyssnat åtminstone delvis.
– Visst, vi får mycket pengar, men det är inte några summor som avhjälper krisen. Snarare gör det att vi håller oss över ytan. Men om sjuktalen ska gå ned krävs åtgärder utanför Försäkringskassan, säger Thomas Åding.
Försäkringskassan får alltså en resursförstärkning med totalt 628 miljoner kronor 2015, 2016 och 2017. Men myndigheten hade begärt drygt en miljard kronor för treårsperioden.
Prognosen pekar på en fortsatt ökning av antalet sjukskrivna.
Två tredjedelar av de sjukskrivna är kvinnor och det är också bland kvinnorna variationerna i antal sjukfrånvarande varit störst. Regeringen sätter därför upp ett särskilt verksamhetsmål att skillnaden mellan män och kvinnor ska minska. Med kompetensutveckling har Försäkringskassan försökt att få bort oavsiktliga könsskillnader i handläggningen. Personal får också kompetens i att upptäcka när våld i nära relationer är en orsak till ohälsan.
Regeringen strävar efter att nå ett läge där sjukfrånvaron är stabil och låg. Den ska inte variera mer än vad som kan ses som normalt från säsong till säsong. Regeringen vill inte heller att det ska förekomma osakliga regionala skillnader i sjukfrånvaron.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
