Svårt för Arbetsförmedlingen att hinna rekrytera
Arbetsförmedlingen tillhör statsbudgetens vinnare med 370 miljoner kronor extra i anslag. Men kraven på myndigheten är höga och det är svårt att nyrekrytera i den takt som krävs, enligt STs vice ordförande Lars-Erik Backström.
Den rödgröna regeringen har likt Alliansregeringen ett uttalat fokus på jobben. Därmed är förväntningarna på Arbetsförmedlingen som vanligt skyhöga. Myndigheten måste bli bättre på matchning av lediga jobb och jobbsökande. Myndigheten måste också lyckas bättre med de långtidsarbetslösa. Till detta kommer ytterligare utmaningar kring etableringen av nyanlända.
Arbetsförmedlingen föreslås få ett förvaltningsanslag på 7,8 miljarder kronor 2016. Det är en ökning med 370 miljoner kronor jämfört med 2015. Utmaningen är att anställa och utbilda ny personal. STs vice ordförande på Arbetsförmedlingen, Lars-Erik Backström, noterar att myndigheten ligger efter i planeringen och skulle behöva öka takten.
– Nyrekryteringarna tickar på, men det går inte så fort som vi hade tänkt. Utbildningen är lång och krävande och det tar tid innan de nyanställda kan kliva ut i produktionen.
Det är endast Arbetsförmedlingen som kan utbilda nya arbetsförmedlare och det märks ute i organisationen att internutbildningen tar på krafterna, enligt Lars-Erik Backström.
– Det är många nya, särskilt inom etableringsstödet, och de som redan kan arbetet får göra allt i väntan på förstärkning. Det är en hög arbetsbelastning.
Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att arbetskraften och sysselsättningen har ökat de senaste sex åren, sedan finanskrisen 2009. Men återhämtningen har inte varit så god att andelen arbetslösa minskat. Ungdomsarbetslösheten, i åldrarna 15 till 24 år, har till och med ökat de senaste tio åren.
Nära 400 000 personer är arbetslösa. Samtidigt som arbetslösheten är hög, kan det konstateras att antalet lediga jobb också är historiskt många. Alltså riktar regeringen blicken på matchningen, som borde fungera bättre.
Ungefär hälften av de lediga jobben 2014 utannonserades på Arbetsförmedlingens platsbank. De övriga jobben förmedlades genom privata kontakter eller på andra sätt utan Arbetsförmedlingens medverkan, eller så förblev de obesatta vakanser. Regeringen efterlyser fler och bättre möten mellan Arbetsförmedlingen och arbetsgivare, något myndigheten arbetar med.
Från 2017 minskas Arbetsförmedlingens anslag successivt år för år till 2020 då anslaget enligt regeringens beräkningar ska vara 1 miljard kronor lägre än 2016, eftersom arbetslösheten då ska vara den lägsta i EU, enligt målsättningen.
Fram till dess ska de som gått längst tid utan jobb få fler insatser. Extra pengar kommer i budgeten i form av 60 miljoner kronor 2016, 102 miljoner kronor 2017 och 111 miljoner kronor 2018.
Arbetsförmedlingen ska avskaffa fas 3, sysselsättningsfasen, till att börja med genom att stoppa nya anvisningar till systemet. Istället får långtidsarbetslösa möjlighet att pröva subventionerade anställningar, utbildning och praktik. En nytillkommen insats är de så kallade extratjänsterna i välfärden. En annan yrkesinriktade kurser på folkhögskola med bibehållet aktivitetsstöd.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
Det är bara att Googla om det och föregående kommentator kommer få en uppsjö av uppgifter om det riksdagsbeslutet. Och mycket annat. Att anvisningarna fortsatte och att det idag finns 37 000 personer som är inskrivna i Sysselsättningsfasen ( Fas 3.)
Googla "riksdagsbeslut fas 3" , det räcker.
MVH
Linda Åberg Luthman.
Tack för påpekandet!
Eva Spira
nyhetsredaktör
Anordnar ska jo verkligen inte ha dom pengarna för att ha en arbetslös, kan moske blir tala om dom hjälper till att få arbetslösa i arbeta. Dom pengarna behöver vi i välfärden.
Tack för mig Gösta