Regeringen hoppas på ljusare tider
Regeringen utlovar satsningar på totalt 44 miljarder kronor nästa år, främst inom bostäder, infrastruktur och utbildning. Reformerna finansieras med höjda skatter. TCO beklagar höjda marginalskatter, men stöder att arbetsgivaravgifterna för unga höjs.
Regeringen utmålar i höstens budgetproposition något ljusare ekonomisk konjunktur, med stark tillväxt i USA och en långsam återhämtning i Europa. Det får återverkningar i svensk ekonomi, och regeringen räknar med en tillväxt på 2,6 procent i år, 2,5 procent nästa år och 2,8 procent 2017.
Arbetslösheten väntas minska successivt från 7,6 procent i år till 6,2 procent 2019. Regeringen håller fast vid sitt mål att Sverige år 2020 ska ha den lägsta arbetslösheten i EU. Finansminister Magdalena Andersson, S, medgav dock på dagens presskonferens att flyktingkrisen innebär att målet blir svårare att nå.
– Vi har en större asylmottagning än vi visste om när vi satte målet för arbetslösheten, och målet blir självklart svårare att nå. Det kommer att krävas ytterligare åtgärder.
Budgetpropositionen innehåller förslag som kostar drygt 24 miljarder kronor, och till det kommer de förslag för 20 miljarder som lades fram i vårpropositionen i april.
Bland regeringens jobbförslag gäller en stor andel bostadsbyggande och investeringar i annan infrastruktur. Bland annat ges 1,9 miljarder kronor till investeringsstöd för hyresrätter, och kommuner som bygger bostäder får en särskild byggbonus.
– Vi gör den största bostadspolitiska satsningen på 20 år, sade Magdalena Andersson.
Nya bostäder ger inte bara jobb i byggbranschen, framhöll finansministern. I förlängningen stöds tillväxten även av att människor lättare kan hitta bostad vid flytt till ett nytt jobb.
Utbildning är ett annat viktigt område i budgeten. Högskolan byggs ut med 2 900 helårsplatser nästa år och med 14 600 nya platser till 2019. Det blir även fler platser i yrkeshögskola, på komvux och folkhögskola. Nyanlända invandrare ska erbjudas validering av kunskaper och kompletterande utbildning till en utländsk examen.
Det så kallade lärarlönelyftet påbörjas också nästa år. Tanken är att omkring 60 000 lärare ska få ta del av den särskilda lönesatsningen, som i genomsnitt ska ge de lärarna en löneökning på 3 000 kronor i månaden.
De långtidsarbetslösa ska få bättre stöd genom utökade resurser till Arbetsförmedlingen, fler arbetsmarknadspolitiska insatser och ytterligare jobbplatser inom Samhall. Den förra regeringens åtgärd för långtidsarbetslösa, fas 3 eller sysselsättningsfasen, ska avvecklas och ersättas med exempelvis extratjänster i offentlig verksamhet, praktik och utbildning.
Regeringens budgetsatsningar finansieras med sänkta jobbskatteavdrag för högavlönade, sänkt subvention vid ROT-avdrag, slopad nedsättning av socialavgifterna för unga och en särskild löneskatt på 6,15 procent för äldre. Dessutom vill regeringen inte räkna upp den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt.
Enligt regeringens analys av de fördelningspolitiska effekterna av förslagen gynnas de 40 procent som har lägst inkomster, medan den mer högavlönade majoriteten får minskade disponibla inkomster. Män får i genomsnitt ett sämre utfall än kvinnor.
Enligt Magdalena Andersson saknas dock effekterna av flera av regeringens satsningar i beräkningarna. Det gäller bland annat lärarlönelyftet och pengarna till nya hyresrätter. Det senare kan enligt finansministern minska behovet av bostadslån, vilket förbättrar den disponibla inkomsten.
TCO ger regeringens budgetförslag ett blandat betyg. Det är bra med ett starkt fokus på utbildning, men satsningarna får inte bara riktas till unga och långtidsarbetslösa, skriver TCOs ordförande Eva Nordmark i ett pressmeddelande. Även yrkesverksamma behöver bättre möjligheter till utbildning.
TCO välkomnar också investeringar i bostadsbyggande och infrastruktur. När det gäller skatterna instämmer TCO med regeringen i att de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga varit en dyr och ineffektiv åtgärd. Däremot beklagar Eva Nordmark att regeringen inte höjer brytpunkten för statlig skatt:
”Höga marginalskatter i ganska blygsamma lönelägen kan minska viljan att vidareutbilda sig eller ta på sig mer ansvar på jobbet. Det blir än mer tydligt att det behövs en genomgripande skattereform.”
Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv är mer entydigt negativ. ”Höjda skatter på uppemot 50 miljarder kronor för företag och medborgare kommer inte att skapa fler jobb”, kommenterar organisationens vd Carola Lemne.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
