Förlorar 30 procent av semesterlönen
Finlands offentliganställda mister 30 procent av semesterlönen. Det är resultatet av att nu även Metallarbetareförbundet sagt ja till det krispaket som majoriteten av arbetsmarknadens parter redan accepterat.
Nerverna var på helspänn när det mäktiga finska Metallarbetareförbundets fullmäktige möttes på fredag förmiddag.
Ett nej hade kunnat kullkasta hela det krispaket som i Finland fått namnet konkurrenskraftsavtalet. En förutsättning har varit att det ska täcka minst 85 procent av arbetsmarknaden, vilket förutsätter att även metallfacket skriver på.
Nu slutade omröstningen med 32 ja mot 24 nej och såväl arbetsmarknadens parter som regeringen kan andas ut.
Något jubel hörs dock inte i Finland i dag, ty det är en mycket besk medicin som löntagarna tvingas svälja. Årsarbetstiden utökas med 24 timmar, de nuvarande kollektivavtalen förlängs vid sin utgång med ett år utan löneökningar samtidigt som löntagarna tvingas ta över en stor del av de sociala avgifterna från arbetsgivarsidan.
Att hitta ”de stora förlorarna” är inte svårt. Från 2017 och fram till och med 2019 får Finlands offentliganställda nöja sig med 30 procent lägre semesterersättning jämfört med dagens nivåer.
Att inte detta väcker ett ramaskri har sin förklaring. I höstas hotade center-högerregeringen med tvångslagstiftning om inte en överenskommelse kunde nås förhandlingsvägen.
Men alternativet - att regeringen ensidigt dikterar villkoren, vore ännu sämre, enligt STs finska motsvarighet Pardia.
”Det skulle ha påverkat hela vår finska förhandlingsstruktur negativt”, sade Pardias ordförande Niko Simola, när Publikt intervjuade honom i mars.
Han sade också att Pardia inte kunde gå med på att minska antalet semesterdagar, därför blev lägre semesterersättning ett alternativ.
I avtalet finns också en morot:
Om avtalet skulle komma att omfatta minst 85 procent av alla löntagare har statsminister Juha Sipilä utlovat skattelättnader motsvarande 400 miljoner euro, cirka fyra miljarder svenska kronor.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
