Förhandlingar om arbetsrätten bröt samman
Trots nattmangling misslyckades parterna Svenskt Näringsliv, LO och PTK med att komma överens om förändringar i arbetsrätten. Nu hamnar frågan i stället på regeringens bord.
Deadline för en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare var satt till midnatt 30 september. Men trots förhandlingar in i det sista lyckades parterna inte komma överens i frågorna kring arbetsrätten och anställningstryggheten.
Förhandlingarna har rört frågor som tryggare jobb, omställning och vidareutbildning samt utökade möjligheter för arbetsgivare att anställa och säga upp personal. Diskussionerna har förts av representanter för Svenskt Näringsliv, LO samt PTK, som har förhandlat för tjänstemännens räkning.
PTK:s förhandlingschef Martin Wästfelt säger till Dagens Nyheter att förhandlingarna varit ”extremt svåra”.
”Vi lyckades inte nå ända fram. Vi har kämpat extremt hårt och gjort allt vi kunnat för att nå en överenskommelse. Men ibland går det inte. Det är ingen enskild fråga det stupat på utan det är en helhetsbedömning att vi stod för långt i från varandra”, konstaterar han i en intervju med tidningen.
STs förbundsordförande Britta Lejon beklagar att parterna inte kunde komma överens.
– Det verkar ändå som att de själva trodde på det här utifrån de signaler som kommit, men också med tanke på att de höll på in i det sista. Alla har nog försökt och bjudit till, men tiden har så klart varit ett problem för parterna här, säger hon till Publikt.
Efter de kraschade förhandlingarna ligger frågan om arbetsrätten nu i stället hos regeringen. I somras presenterade utredningen ”En moderniserad arbetsrätt” sina förslag, och enligt januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna ska de genomföras om parterna inte själva kommit överens.
Utredningen innehåller bland annat förslag om att fem personer ska undantas från turordningsregler vid uppsägningar, jämfört med två enligt nuvarande lagstiftning. Det ska också bli enklare och billigare att säga upp på grund av personliga skäl. Samtidigt föreslås också arbetsgivare få en ökad skyldighet att erbjuda anställda kompetensutveckling.
I direktiven till utredningen fanns också krav om att förslagen skulle upprätthålla en balans mellan parterna. Men när de presenterades konstaterade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, S, att utredningen misslyckats med det, medan Liberalerna och Centerpartiet har slagit fast att lagstiftningen ska genomföras.
Samtidigt har Vänsterpartiet hotat med att väcka en misstroendeförklaring om regeringen går vidare med förslagen.
– Det kommer bli besvärligt, nu är vi tillbaka i den där jobbiga utredningen som inte upprätthåller balansen utan tyvärr väldigt tydligt är till arbetsgivarens fördel. Jag hoppas att partierna inser att de inte kan gå fram med utredningens förslag utan justeringar, säger Britta Lejon.
Skulle utredningens förslag gå igenom i sin helhet konstaterar hon att anställningstryggheten på arbetsmarknaden skulle försvinna och att den statliga sektorn skulle drabbas extra hårt.
– Av de få fördelar som finns i förslagen om kompetensutvecklingen är det inte särskilt mycket som skulle gälla för oss i staten, eftersom vi redan har förhandlat om det och avstått lönemedel för kompetensutvecklingsinsatser. Vi skulle få nackdelarna, men inte fördelarna, säger Britta Lejon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
