Fler vill jobba efter 65
Allt fler väljer att jobba högre upp i åldrarna. I statsförvaltningen har antalet personer över 65 år fördubblats sedan 2004. Män som tjänar mer än 40 000 kronor i månaden är överrepresenterade bland dem som väljer att jobba kvar.
Vi lever allt längre. Och regeringen och de flesta oppositionspartier tycks vara överens: vi behöver jobba högre upp i åldrarna, för att trygga välfärden och vår levnadsstandard. Statsminister Fredrik Reinfeldt har sagt att arbetslivet ska kunna sträcka sig till 75 års ålder. Pensionsåldersutredningen arbetar med att hitta åtgärder som kan höja pensionsåldern och öka antalet arbetade timmar i samhället.
Men utvecklingen ligger inte i en avlägsen framtid – den har redan rullat i gång. Genomsnittsåldern för när statsanställda går i pension har höjts markant under den senaste tioårsperioden. Sedan 2004 har antalet personer över 65 år i statsförvaltningen fördubblats. Och tittar man på dem som är ännu äldre är utvecklingen lika tydlig. Vid millennieskiftet var bara 33 av de anställda i staten över 67 år – tio år senare var motsvarande siffra 1 062 personer. Och kurvan fortsätter att peka rakt uppåt.
– Vi räknar medatt genomsnittsåldern för pensioneringar skulle behöva vara ungefär 70 år omkring år 2030 för att vi ska kunna bibehålla den standard vi har för äldre i dag, säger Tommy Bengtsson, professor i demografi och ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan i Lund.
Men utvecklingen ser inte likadan ut för alla. Det finns tydliga skillnader både om man tittar på kön och olika lönenivåer. Det är fler män än kvinnor som väljer att jobba vidare efter 67 år, och det finns också en stark koppling till högre lön. Bland de anställda i staten som är över 67 år finns en kraftig övervikt för män som tjänar över 40 000 kronor i månaden.
– Ja, det finns sådanaskillnader. Det är främst högutbildade som orkar arbeta så länge i dag. För att komma till rätta med skillnaderna behöver man anpassa arbetslivet på flera olika sätt, menar Tommy Bengtsson.
För att hindra att klyftorna ökar anser Tommy Bengtsson att det krävs satsningar på arbetsmiljön, så att fler anställda klarar att arbeta längre.
– Man orkar inte med de tyngsta jobben när man blir äldre. Samtidigt är man mer rutinerad. Därför kommer både fack, arbetsgivare och lagstiftare att behöva hitta bra lösningar. Det måste finnas möjligheter till vidareutbildningar och bättre möjligheter för arbetsgivare att skapa mindre krävande jobb för äldre personer.
Dessutom, anser Tommy Bengtsson, behöver regelverken följa med i utvecklingen. I dag försvinner många rättigheter redan vid 65 års ålder: rätten till a-kassa försvinner helt och sjukförsäkringen försvagas. Vid 67 års ålder skyddas man inte längre av las, lagen om anställningsskydd.
Arbetslivet måste alltså anpassas till den nya situationen. Det är bland annat detta som pensionsutredningen nu ser över.
Tommy Bengtsson anser att det är nödvändigt att vi är yrkesverksamma längre. Alternativa lösningar – exempelvis att öka invandringen, hårdsatsa mot ungdomsarbetslösheten eller förbättra integrationen – skulle inte ge tillräckliga effekter, menar han. Han tror inte heller på alltför kraftigt höjda skatter.
– Men allt det andra behövs. Man ska inte se det som olika alternativ, utan som komplement. Enligt min övertygelse är inte antalet jobb i samhället fixerat, utan arbetsmarknaden är dynamisk. Det innebär att en expanderande ekonomi ger fler jobb åt alla, både äldre och yngre.
* På SMHI väljer många äldre att arbeta kvar. De vittnar om ett bra klimat.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
