Fler tvister hamnar i Arbetsdomstolen
De senaste åren har ST allt oftare stämt arbetsgivare inför Arbetsdomstolen. Bara hittills i år har det skett fem gånger. Men fackförbundens benägenhet att ta strid i domstol varierar. Det finns förbund som haft mångdubbelt fler mål i domstolen än ST.
Publikt har granskat hur ofta tio olika fackförbund stämt arbetsgivare inför Arbetsdomstolen, AD, från 2014 och framåt. För STs del har det skett i ökande takt. 15 av totalt 21 stämningsansökningar under perioden har lämnats till domstolen sedan januari 2018. Hittills i år har det redan skett fem gånger.
STs förbundsjurist Veera Littmarck säger att det finns flera orsaker till ökningen. En är att förbundet prövat fler principiella mål i domstolen på senare år, en annan att arbetsgivarna blivit tuffare i sina bedömningar.
– De har blivit mer ovilliga att göra upp med facket än tidigare och anser oftare att tvisterna är av principiell natur. Om de inte sett dem som principfrågor hade de öppnat plånboken.
Efter att ha jobbat på ST i snart tio år tycker Veera Littmarck sig också märka att det finns allt mindre utrymme för anställda som inte är helt perfekta, vilket leder till konflikter mellan fack och arbetsgivare.
– I mer och mer slimmade organisationer finns det inte plats för andra än dem som är till 100 procent produktiva. Och det är man ju inte. Vi är människor allihop.
Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen, AD, är en specialdomstol för arbetsrättsliga mål. Fackföreningar och arbetsgivare kan väcka talan direkt i domstolen. Enskilda arbetstagare måste väcka talan i tingsrätt. I tingsrättsmål är AD överinstans. Arbetsdomstolens domar kan inte överklagas.
I ST är det förbundets rättshjälpskommitté som bestämmer om en tvist ska drivas i AD. Kommittén består av förbundsordföranden och de två vice ordförandena.
Men det är stora skillnader mellan fackförbundens benägenhet att ta fall till domstol. I förhållande till antalet yrkesaktiva medlemmar har både Saco-förbundet Sulf och LO-förbundet Seko gått till AD mer än dubbelt så ofta som ST sedan 2014. Flera andra förbund ligger däremot betydligt lägre än ST.
Veera Littmarck säger att det är svårt att veta vad skillnaderna kan bero på.
– Men jag kan tänka mig att ett förbund som Seko, som finns inom så många sektorer och branscher, ofta stämmer arbetsgivare för att de vägrar förhandla. Lite generellt kan det vara så att privata arbetsgivare inte kan arbetsrätt så väl.
Så ofta stämmer fackförbunden
Antal stämningar i Arbetsdomstolen sedan 2014 per tiotusen yrkesaktiva medlemmar.
Ett beslut om att lämna in en stämning tas inte lättvindigt, och processen är lång innan det kan komma ett domslut i Arbetsdomstolen. Först har det skett förhandlingar på olika nivåer där någon av förbundets ombudsmän deltagit utan att det lett till någon lösning. Därefter tar själva domstolsprocessen i AD i de flesta fall runt ett år.
Det formella beslutet att gå till domstol fattas av förbundets rättshjälpskommitté. Men innan en tvist går till domstol ska flera kriterier vara uppfyllda.
– Vi ska ha en medlem som vill driva en tvist vidare, det ska finnas juridiska förutsättningar och bevisning som kan styrka det vi påstår, säger Veera Littmarck.
Det händer att medlemmar som vill få sin sak prövad i AD får nej.
– Det är alltid tråkigt om man inte gemensamt kan resonera sig fram till om en tvist ska drivas vidare eller inte.
Veera Littmarck tror att många medlemmar inte känner till vad en domstolsprocess innebär, något hon går igenom noga inför ett beslut att stämma i domstol.
– Frågan är om medlemmen vill släppa det som hänt, gå vidare och skaffa ett nytt jobb, eller vill ägna ett och ett halvt år åt att driva en process i domstol?
Det kan också vara svårt att bevisa vad som faktiskt hänt. När det exempelvis handlar om skiljande från anställning – uppsägning eller avsked – har arbetsgivaren bevisbördan. Men det är inte säkert att det går att hitta någon som är beredd att vittna till stöd för den anställde.
”Arbetstagaren kan hamna i ett knepigt läge om
kollegerna inte vill eller vågar prata.”
– Arbetstagaren kan hamna i ett knepigt läge om kollegerna inte vill eller vågar prata. De ska ju oftast vara kvar på arbetsplatsen och är i beroendeställning till arbetsgivaren. Vi har inte så många tvister i domstol, men det här är inte något ovanligt problem.
För många är det också en obehaglig upplevelse att få sin arbetsprestation skärskådad, förklarar Veera Littmarck.
– Ofta handlar det om att någon gjort ett fel eller ett misstag. Frågan blir om det varit så allvarligt att man ska förlora sin anställning. Arbetsgivaren kommer då att gräva fram vartenda misstag för att visa hur olämplig man är.
Från och med 2014 till i dag har ST lämnat in 21 stämningsansökningar till Arbetsdomstolen. Av dem är 17 avslutade. Sex av målen har lett till ett regelrätt domslut. De flesta av de övriga fallen har avslutats med en förlikning, vilket innebär att parterna enats innan det fallit någon dom.
– För medlemmen kan det vara mer fördelaktigt att gå med på en förlikning än att driva frågan vidare till en oviss utgång och kanske förlora helt, säger Veera Littmarck.
Alla stämningar handlar inte om skiljande från anställning eller disciplinåtgärder. De kan också röra exempelvis tolkning av rättsfrågor.
Det gällde bland annat ett fall vid Fastighetsmäklarinspektionen där ST och Jusek ville pröva om en anställd är skyldig att följa med sin myndighet vid omlokalisering. Facken förlorade. Saknas placeringsort i anställningsdokumentet måste den anställde antingen flytta med eller säga upp sig själv, med sämre ekonomiska villkor som följd.
Det är en av två förluster för ST i Arbetsdomstolen. Av de sex avkunnade domarna har förbundet entydigt vunnit i tre fall.
I det sjätte fallet, som handlade om diskriminering, fick ST bara delvis rätt. Enligt AD var det inte diskriminering när Polismyndigheten avslutade en provanställning av en person med funktionsnedsättning, men det var diskriminerande att hon inte erbjöds något hjälpmedel.
Veera Littmarck tycker att det i det stora hela har gått bra för ST i Arbetsdomstolen.
– Vi har vunnit fler mål än vi förlorat. Fackförbund brukar annars förlora oftare än vad de vinner. Och i de två mål av principiell natur som vi förlorat har domstolen inte heller varit enhällig.
Målen AD har avgjort
Från och med 2014 och fram till maj 2020 har ST stämt arbetsgivare inför Arbetsdomstolen 21 gånger. Hittills har 17 av målen avgjorts. Sex har lett till domslut. De flesta av de övriga har avslutats med förlikning. ST har också haft ett arbetsrättsligt mål i tingsrätt.
Här är de sex domsluten:
- En skolchef vid Sameskolstyrelsen skrev under ett anställningsavtal med en person avseende en anställning. Frågan var om arbetsgivaren var bunden av avtalet och om det i så fall fanns laglig grund för att avskeda arbetstagaren. ST vann målet.
- Regeringen beslutade att omlokalisera Fastighetsmäklarinspektionen från Stockholm till Karlstad. Tvisten gällde om arbetstagarna var skyldiga att arbeta i Karlstad efter omlokaliseringen. ST och Jusek drev målet tillsammans – och förlorade.
- En examenshandläggare vid Göteborgs universitet hade inte följt rutinerna vid ansökan om ledighet, vilket ledde till ett löneavdrag. ST hävdade att disciplinåtgärden inte var motiverad. ST vann målet.
- En arbetstagare vid Migrationsverket avskedades då denne enligt arbetsgivaren gjort ett stort antal otillåtna slagningar i myndighetens databas. Frågan var om det funnits laga skäl för avskedandet eller i vart fall saklig grund för uppsägning. ST vann målet.
- En anställd vid Linnéuniversitetet hade haft flera tidsbegränsade anställningar. Frågan var om den anställde arbetat ”sammanlagt två år” under en femårsperiod, vilket ger rätt till en tillsvidareanställning. ST förlorade målet.
- Polismyndigheten avslutade provanställningen för en anställd med en funktionsnedsättning. Frågan var om det innebar diskriminering. Domstolen kom fram till att det inte var diskriminering att avsluta provanställningen, däremot att inte erbjuda några hjälpmedel.
STs tre senaste stämningar i AD
- Nationella transportenhet, NTE, ansökte om fyra timmars föräldraledighet i veckan, men fick avslag. Kriminalvården menar att den anställde inte nekats föräldraledigt utan föreslagits en omplacering till en tjänst med fasta arbetstider, eftersom ledigheten annars skulle innebära en påtaglig störning i verksamheten. STs uppfattning är att agerandet bryter mot lagen.
- En polisanställd som arbetar som operatör på en regionledningscentral fick av arbetsgivaren beskedet att ett styrelseuppdrag i en bokföringsbyrå inte är en tillåten bisyssla. ST anser att bisysslan ska tillåtas, eftersom det enligt förbundet inte finns några kopplingar mellan den och arbetet. Arbetsgivaren anser dock att riskerna är ”påtagliga” vid bisysslor som rör redovisnings- och bokföringsuppdrag.
- En provanställd medlem på Sida fick inte fortsätta sin anställning – men fick enligt ST inte något formellt skriftligt besked om detta. ST vill att uppsägningen ogiltigförklaras och att mannen ska få skadestånd. Arbetsgivaren hävdar enligt tvisteprotokollet att ett mejl som chefen skickat till den provanställde mannen ska ses som ett skriftligt besked om att anställningen skulle avslutas.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
