Fler ska få högre sjukpenning
80 procent av de försäkrade ska få 80 procent av inkomsten om de blir sjuka. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen blir tills vidare kvar, i väntan på en väl fungerande rehabilitering. Det föreslår den parlamentariska socialförsäkringsutredningen.
Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen har haft i uppgift att se över sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen och lämnar nu sitt slutbetänkande.
En stor fråga har varit sjukförsäkringens bortre tidsgräns, som infördes av alliansregeringen. En sjukskrivning kan vara i maximalt två och ett halvt år, sedan blir man utförsäkrad.
– Insatserna ska förbättras så att den bortre tidsgränsen kan ersättas, sade Ingemar Eriksson, huvudsekreterare, under presskonferensen i dag måndag.
Exempelvis ska Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen få ansvar för att initiera insatser, senast efter 15 månaders sjukskrivning.
Även hälso- och sjukvården ska få ett förstärkt ansvar för att tidigt upptäcka och verka för att människor kommer tillbaka i arbete. Genom ett tydliggjort ansvar och genom att landstingen jämför sig med varandra kan sjukfrånvaron hållas nere, menade Ingemar Eriksson.
Han framhöll att man i andra länder är mer enig om framgångsfaktorerna för att få tillbaka människor i arbete.
– Det handlar om en arbetsfokuserad hälso- och sjukvård och ansvarstagande och engagerade arbetsgivare.
Det ska också gå att komma tillbaka i arbete i fler steg än nu och med flexibel sjukpenning.
– När de förstärkta insatserna är införda kan den bortre tidsgränsen ersättas av en kontroll en gång i halvåret, sade Ingemar Eriksson.
Man vill också att politikerna sätter ett tydligt mål för vad som är en rimlig sjukfrånvaro och vilka myndigheter som ansvarar för att målet nås och därmed ska vidta åtgärder.
En knäckfråga har varit vad ersättningen i sjukförsäkringen ska baseras på. Kommittén föreslår nu att huvudregeln ska vara att inkomsten baseras på tidigare faktiskt inkomst. För de som inte har någon sådan föreslås de gamla reglerna om beräknad framtida inkomst gälla.
Målet ska vara att 80 procent av de försäkrade ska få 80 procent av den ersättningsgrundande inkomsten vid sjukdom. Ersättningen ska följa ett index för att inte urholkas över tid.
När det gäller arbetslöshetsförsäkringen föreslår kommittén att den är kvar i samma form som i dag, det vill säga att den är frivillig och administreras av arbetslöshetskassorna. Kommittén tar inte ställning till vilket tak som ska gälla. Däremot är man enig om att taket, vilket det än blir, ska följa ett index så att det inte urholkas över tid. Man föreslår också att de differentierade avgifterna mellan kassorna slopas.
Kommittén har inte kommit fram till hur fler ska omfattas av försäkringen även om den anser att det är önskvärt.
– Sänkta kvalifikationskrav generellt eller för vissa grupper kan övervägas, sade Ingemar Eriksson.
När det slutligen gäller arbetsskadeförsäkringen konstaterade han att det fanns osakliga skillnader i bedömningarna av vad som är en arbetsskada. Män får oftare rätt till ersättning även vid lika yrken och lika förhållanden.
– Det behövs ett bedömningsstöd för rättvisare bedömningar, sade han.
Dessutom föreslås ett arbetsmedicinskt råd som ska ta initiativ till forskning, förvalta bedömningsstödet och identifiera luckor i detta.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
