Fler bidragsbrott leder till lagföring
Antalet utredda brott mot välfärdssystemet har nästan tredubblats mellan 2018 och 2020, enligt Polisen och Åklagarmyndigheten. Bidragsbrotten leder oftare till lagföring än andra brottstyper.
Antalet anmälda brott mot välfärdssystemet ökar, men det gör även antalet brott som Polismyndigheten redovisar till åklagare och antalet ärenden som beslutas av åklagare, konstaterar Polisen och Åklagarmyndigheten i en gemensam rapport till regeringen.
Enligt redovisningen har antalet anmälda brott mot välfärdsystemen ökat från drygt 3 000 anmälningar 2018 till drygt 5 000 anmälningar 2020. Under samma tid har Polismyndighetens genomsnittliga redovisning av bidragsbrott per månad till Åklagarmyndigheten ökat med 157 procent. Åklagare har i motsvarande mån ökat antalet beslut angående brottsmisstankar. De senaste åren visar brottsgruppen bidragsbrott en högre lagföringsandel än genomsnittet för samtliga brottstyper.
Enligt myndigheternas rapport till regeringen beror ökningen på ökade resurser, ökad kompetens, ökad samverkan med de bidragsgivande myndigheterna och ökat fokus på brottsförebyggande åtgärder.
”Under senare år har vi kunnat se att välfärdssystemen utsätts för en alltmer omfattande och ofta organiserad brottslighet. En stark lagföringsförmåga i rättskedjan är viktig, men det måste kombineras med en ökad förmåga hos de utbetalande myndigheterna att förhindra att felaktiga bidrag alls betalas ut. Det är särskilt viktigt just nu, när stora statliga stödåtgärder sätts in för att minska effekterna av covid-19”, konstaterar Eva Thunegard vid Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.