Farliga ämnen i många museers samlingar
Farliga ämnen som bly, arsenik och kvicksilver finns på olika föremål i museers samlingar. I ett nytt examensarbete har det gjorts mätningar för att se vilka föremålen är. Svårigheten är att veta hur stora riskerna är för personalen.
Att det förekommer giftiga och hälsofarliga ämnen i djur- och växtsamlingar är inget nytt. Kvicksilver och arsenik användes fram till 1980talet för att hindra angrepp från skadedjur. Rester av gifterna kan fortfarande finnas kvar på föremålen, vilket utgör en risk för personal som kommer i kontakt med dem.
Ett av problemen ur arbetsmiljöperspektiv är att det inte är dokumenterat vilka gifter som har använts på olika föremål. Därför måste de som jobbar med samlingarna iaktta en allmän försiktighet.
I en masteruppsats har Anna Klepczynska Nyström vid Kungliga tekniska högskolan gjort mätningar på ett urval av föremål. Studien visar att många av dem har gifter på sig. Giftnivåerna var låga, men eftersom det handlar om väldigt hälsofarliga ämnen föreslår rapporten olika åtgärder för att förhindra risker för exponering med utgångspunkt i Arbetsmiljöverkets föreskrift om hygieniska gränsvärden.
Anna Persson är första assistent på enheten för zoologi vid Naturhistoriska riksmuseet och arbetar med monterade djur.
– Nu när jag är gravid började jag fundera mer på riskerna med att jobba i samlingarna. Även tidigare tänkte jag förstås på det och jag har använt handskar och ansiktsmask. Men nu har jag valt att avstå från vissa arbetsuppgifter, säger hon.
Anna Persson tog upp sina farhågor med sin enhetschef som lät henne själv avgöra vilka arbetsuppgifter hon inte längre ville utföra.
– Jag letade efter råd och vägledning för olika typer av ämnen och det enda jag hittade var Arbetsmiljöverkets föreskrifter, men jag upplevde att det var svårt att bedöma riskerna för mig utifrån dessa. Enligt föreskriften för gravida och ammande arbetstagare är det dock förbjudet att arbeta med bly som gravid, så det var det jag utgick ifrån.
Anna Persson skulle gärna se att det fanns tydliga instruktioner för hur samlingar med giftiga ämnen ska hanteras, och att de märks med lämpliga varningssymboler.
Per Ericson, forskningschef på Naturhistoriska riksmuseet, berättar att museet först kontaktade företagshälsovården för att få veta hur mycket gifter det fanns i samlingarna, något som senare utmynnade i examensarbetet.
I första hand gäller det nu att efterleva de regler som finns, menar Per Ericson.
– Gravida ska inte jobba med samlingarna, det är klart. Det finns ingen dokumenterad erfarenhet som visar att det påverkar att jobba i samlingarna, men vi ser allvarligt på rapporten. Vi vill hitta en proportion mellan åtgärder och risker.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
