Karin Brunzell.
Bild: Kristofer Samuelsson
Karin Brunzell.

Fackens inflytande prövas i EU-domstolen

EU2020-11-12

Frågan om fackligt inflytande i EU ställs på sin spets när EU-domstolen inom kort avgör en tvist mellan de offentliganställdas organisation EPSU och EU-kommissionen. ”Utgången får en avgörande betydelse för den sociala dialogen i hela Europa”, säger STs internationella sekreterare Karin Brunzell.

Tvisten uppkom efter att parterna på det statliga området i EU-länderna slutit ett avtal om facklig rätt till information och konsultation vid större omstruktureringar, en fråga som blev högaktuell i samband med omfattande offentliga nedskärningar under finanskrisen 2008. Motsvarande rättigheter finns sedan tidigare på den privata sidan.

– När den första lagstiftningen kom lyftes den offentliga sektorn ut, men redan då pekade EU-parlamentet på den här bristen och ville att kommissionen skulle komma med ett lagförslag för offentliganställda. Det var därför kommissionen bad parterna att förhandla fram ett avtal, säger STs internationella sekreterare Karin Brunzell.

Normalt följs avtal upp med lagförslag i form av direktiv från kommissionen, så att avtalsuppgörelsen blir bindande för alla medlemsländer. Men efter flera års betänketid – avtalet slöts 2015 – beslutade kommissionen 2018 att inte göra det i detta fall.

Europafacket för offentliganställda, EPSU, tog frågan till en underinstans till EU-domstolen, EU-tribunalen, men instansen gav förra hösten kommissionen rätt.

EPSU gav sig dock inte, utan förde fallet vidare till EU-domstolen. Domstolen kan enligt Karin Brunzell komma med sitt utslag inom någon månad.

– Varken vi eller kommissionen har ändrat vår talan, säger hon. Vi anser fortfarande att kommissionen saknar behörighet att vägra föreslå rådet att genomföra avtalet med lagstiftning.

Bakom kommissionen ovilja finns, misstänker hon, en rädsla för att parterna i den sociala dialogen på EU-nivå blir en alltför stark maktfaktor.

– Den sociala dialogen blir då en kanal för lagstiftning, även om besluten sedan fattas av rådet och parlamentet. Det hade kommissionen kanske inte riktigt klart för sig.

Utgången av tvisten får stor betydelse oavsett åt vilket håll domstolen går, framhåller Karin Brunzell.

– Får vi rätt blir det tydligt att vi ska försöka teckna avtal på EU-nivå. Men om vi får nej igen måste vi backa hem och fundera på hur vi ska jobba på europeisk nivå, om det är meningsfullt att lägga ned så mycket arbete som parterna gör i olika sociala dialoger.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA