Facken välkomnar nya regler mot stress
Till hösten beslutar Arbetsmiljöverket om tydligare regler för organisation och stress. Facken jublar, men arbetsgivarorganisationerna gör tummen ned.
Det handlar om problem som många kan känna igen, om stress, konflikter och dåligt stöd från chefen. Tiotusentals människor har varit eller är sjukskrivna på grund av brister i den sociala eller organisatoriska arbetsmiljön och kostnaden kan räknas i miljarder kronor. Detta har varit Arbetsmiljöverkets utgångspunkt när myndigheten arbetat fram ett förslag till föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö.
I STs senaste arbetsmiljöundersökning från december 2014 svarar nästan vart fjärde skyddsombud att den psykosociala arbetsmiljön är dålig eller till och med mycket dålig. Helt följdriktigt välkomnar ST tillsammans med övriga TCO-förbund nya föreskrifter.
– Skyddsombuden pekar på att ledarskapet fungerar dåligt eller är för glest fördelat. De anställda har svårt att föra fram psykosociala frågor, säger Marie Martinsson, utredare på ST.
Skyddsombuden i STs undersökning talar också om övermäktig arbetsbelastning och detaljstyrning. Många svarar att medarbetarna har alltför liten möjlighet att påverka det egna arbetet. Resultatet har försämrats kraftigt sedan förra undersökningen 2012.
– Då svarade fem procent av skyddsombuden att den psykosociala arbetsmiljön var dålig eller mycket dålig, säger Marie Martinsson.
Även Arbetsgivarverkets arbetsmiljörapport, som är en bearbetning av Arbetsmiljöverkets officiella statistik, visar på en mängd psykosociala problem i statliga arbetsmiljöer.
Hälften av de statligt anställda kan inte koppla av tankarna från jobbet under fritiden. Var femte har sömnsvårigheter på grund av tankar på jobbet. Drygt var fjärde känner sig otillräcklig med arbetsinsatsen. Kvinnor är hårdare drabbade än män: drygt var fjärde statligt anställd kvinna upplever att hon har för mycket att göra i arbetet. Var femte man har motsvarande känsla.
Men Arbetsgivarverket avstyrker Arbetsmiljöverkets förslag i sin helhet.
– Det finns redan tvingande regler i arbetsmiljölagen och i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM. Därför föreslår vi att Arbetsmiljöverket förtydligar några av paragraferna i SAM i stället, säger Gunnar Sundqvist, arbetsmiljöexpert på Arbetsgivarverket.
Arbetsgivarverket påpekar i sitt remissvar att ohälsosam stress orsakas av allt möjligt i en människas liv: såväl arbetet som skilsmässa och anhörigas sjukdom. Stressen i arbetet går inte att isolera, argumenterar Arbetsgivarverket.
De övriga arbetsgivarorganisationerna avstyrker med liknande ordalag. Unisont invänder de att Arbetsmiljöverkets paragrafer innebär en inskränkning av arbetsledningsrätten.
– Det är viktigt från vår sida att markera mot inskränkningar i arbetsledningsrätten varje gång det sker, säger Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv.
Men Maria Steinberg, docent och expert i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet, säger att det är en inskränkning som är rimlig eftersom även arbetsgivarna tjänar på att arbetstagarna får mer inflytande över sin arbetsvardag.
– Alla gynnas av det. Vi lever inte längre i ett patriarkalt samhälle där arbetsgivaren bestämmer allt. Alla människor är kreativa och experter på sina egna jobb. Därför ska man lyssna på dem, säger Maria Steinberg.
Sten Gellerstedt, utredare på LO, menar att den ideologiska skiljelinjen i frågan är markant.
– Det här handlar till hundra procent om ideologi. Men staten har sedan länge många regler för att rätta till bristfällig arbetsledning.
På LO välkomnar man nya föreskrifter.
– De blir ett stöd för båda parter att hitta lösningar som båda kan leva med. Och går inte det så får man vända sig till Arbetsmiljöverket. Det är inget dramatiskt, säger Sten Gellerstedt.
I råden i anslutning till de föreslagna föreskrifterna trycker Arbetsmiljöverket på betydelsen av att alla själva får möjligheten att variera arbetsuppgifterna, anpassa arbetet efter individuella behov samt påverka och få återkoppling på sin arbetsinsats.
Förslaget lägger ett tungt ansvar på cheferna att vara tydliga gentemot medarbetarna om vilka skyldigheter och befogenheter var och en har, samt vilka prioriteringar som ska göras när tiden inte räcker till.
Det kan komma att uppstå tvister mellan arbetsgivare och skyddsombud om tolkningen av de nya föreskrifterna, medger Torsten Heinberg, beteendevetare vid Arbetsmiljöverket och en av handläggarna bakom förslaget.
Till exempel är det inte ovanligt att arbetsgivare dröjer med anställningen av ny personal när det uppstått vakanser. De som jobbar kvar får då ta över den före detta kollegans arbetsuppgifter.
– Men då är det lite upp till bevis för arbetsgivaren. Den måste visa att bemanningen räcker för att det inte ska råda obalans mellan krav och resurser. Och det är ju de anställda som bäst känner till sin kapacitet. I det läget måste arbetsgivaren antingen minska kraven, anställa, eller på annat sätt tillföra resurser, säger Torsten Heinberg.
Föreskrifterna blir tvingande. Arbetsmiljöverket kommer att kunna utfärda förelägganden, ibland kopplade till viten, för att förmå arbetsgivare att vidta åtgärder.
Arbetsmiljöverket fattar beslut i september. Att det blir föreskrifter, trots arbetsgivarorganisationernas motstånd, står rätt klart, enligt både Gunnar Sundqvist och Sten Gellerstedt som har haft underhandskontakter med myndigheten. Därefter börjar föreskrifterna att gälla i mars 2016.
Lång väg till bindande regler
1980. Dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen inför allmänna råd om psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön. Råden är inte tvingande.
1993. Arbetarskyddsstyrelsen beslutar om föreskrifter mot mobbning, så kallad kränkande särbehandling.
2004. Efter flera års arbete med att ta fram bindande föreskrifter om ”sociala och psykologiska arbetsmiljöförhållanden” skrotar Arbetsmiljöverket förslaget. Arbetsgivarorganisationernas protester är för hårda.
2014. Arbetsmiljöverket lägger ett nytt förslag till tvingande regler om ”organisatorisk och social arbetsmiljö”. Hösten 2015 väntas beslut i frågan.
Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter
Regler mot ohälsosam arbetsbelastning och psykiskt påfrestande arbeten:
- Chefen ska ha tillräckliga kunskaper att förebygga ohälsa.
- Arbetsgivaren ska ha mål som främjar stödjande relationer, rättvisa förhållanden, trivsel och arbetsglädje.
- Kraven i arbetet måste balanseras med resurser.
- Alla anställda har rätt att få veta vilket ansvar och vilka befogenheter de har, vem som kan ge dem stöd, vilket resultat som ska uppnås samt vilka prioriteringar som gäller när det är ont om tid. Regler mot konflikter och kränkande behandling.
- Föreskrifterna om kränkande särbehandling förs in i det nya förslaget.
Regler mot konflikter och kränkande behandling:
- Föreskrifterna om kränkande särbehandling förs in i det nya förslaget.
Regler mot ohälsosam förläggning av arbetstid:
- Exempelvis mycket övertid, långa arbetspass och obegränsade möjligheter att arbeta var som helst när som helst.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
