Extraknäck lyfter chefens inkomst
Generaldirektörer har mer betalt än statsanställda i allmänhet. ST Press kartläggning visar att många dessutom har betydande extrainkomster.
Kai Hammerich är den generaldirektör som har störst inkomster, även om han inte har den högsta gd-lönen. Han har stora inkomster vid sidan av sin anställning.
Kai Hammerich är generaldirektör för Myndigheten för utländska investeringar i Sverige, ISA (Invest in Sweden Agency). Han uppger att hans extrainkomster är dels uttag av tjänstepension och pensionsförsäkringar med 1 393 766 kronor, dels ersättning för diverse styrelseuppdrag med 261 721 kronor.
Av årsredovisningen framgår att Hammerich får minst 150 000 kronor som styrelseledamot i det börsnoterade mjukvaruföretaget IBS.
Både Axel Wenblad, Fiskeriverket, och HG Wessberg, Bolagsverket, förklarar att det inte var generaldirektörslönen de levde på under det taxeringsår den senaste offentliga deklarationen avser.
Axel Wenblad var då anställd på Skanska:
– Det visar på skillnaden mellan att vara anställd i privata näringslivet eller i staten. Jag hade mycket högre lön innan jag tog det här jobbet.
Varför avstår man så mycket ekonomiskt för att byta jobb?
– Allt är inte pengar här i livet. Jag har spännande arbetsuppgifter, jag har alltid jobbat med miljöfrågor.
De extrainkomster Wenblad har i dag kommer från Hasselbladsstiftelsen, som betalar 78 800 kronor per år för styrelseuppdraget.
HG Wessberg förklarar den höga inkomsten 2003 med att han det året slutade som vice vd i Svenskt Näringsliv, och då fick ut 24 månadslöner på ett bräde.
– Efter det att jag tillträdde som generaldirektör har jag inte haft någon bisyssla som jag fått arvode för, även om jag har ett par mindre uppdrag utanför tjänsten.
Rekryterad från näringslivet
Liksom Axel Wenblad rekryterade regeringen Inger Andersson, Livsmedelsverket, från näringslivet. Som teknisk direktör på Vin & Sprit hade hon 23 000 kronor mer i månadslön än hon fick som generaldirektör:
– Om man inte har den här lönenivån skulle det bli omöjligt att rekrytera någon från privata sidan, säger hon.
Idag har hon 6 000 kronor i månaden som särskild utredare åt regeringen och 30 000 kronor i årsarvode som styrelseledamot i Lantbruksuniversitetet.
Förre landshövdingen i Gävle, Lars-Eric Eriksson, var ordförande i Skandia Liv fram till förra året:
– Det var ett hästjobb, men ganska bra betalt.
För närvarande är han ordförande i högskolestyrelsen i Gävle mot ett årsarvode på 50 000 kronor och ordförande i Riksgälden, årsarvode 90 000 kronor. Som ordförande i PBL-kommittén har han haft 6 000 kronor i månaden, men den utredningen är nu klar att lämna sitt betänkande och uppdraget tar slut.
Gunnel Färm, generaldirektör på Elsäkerhetsverket, ligger med sina sju uppdrag vid sidan av jobbet på delad sjätteplats i tabellen över mångsysslare (se nästa sida).
– Jag har ganska stor kapacitet. Är det inte lustigt att man i privata näringslivet uppskattande talar om styrelseproffs, medan man i offentliga sektorn talar om mångsysslare som något katten har släpat in?
Hon har ändå det senaste året släppt tre andra styrelseuppdrag.
– En del uppdrag hänger direkt ihop med generaldirektörssysslan, medan andra beror på mitt tidigare engagemang i transportsektorn.
Gunnel Färms sidoinkomster – nia på vår lista – kommer från de uppdrag hon har.
Anders L Johansson, Statskontoret, förklarar den höga inkomsten för 2003 med att han fick en stor retroaktiv löneökning från Ams (där han då var generaldirektör). De bisysslor han har – diverse forskaruppdrag han åtagit sig – gav mindre än 100 000 kronor på årsbasis.
– Jag har haft och har fortfarande en del regeringsuppdrag, bland annat i styrelsen för Samhall, som ger en del extra inkomster.
Anna Hedborg på socialdepartementet redovisar att hon fått 100 000 kronor i årsarvode som ordförande i Första AP-fonden, 80 000 kronor för att vara vice ordförande i Systembolagets styrelse, 35 000 kronor för att sitta i Kulturrådets styrelse och 30 000 kronor som ledamot i styrelsen för Ams.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
