Experter tror på stökig lönekamp
En sprucken LO-samordning och allt fler sifferlösa avtal talar för en stökig avtalsrörelse. Om industriavtalets normerande märke urholkas hotas den stabilitet som uppnåtts med nuvarande modell, menar flera fackliga företrädare.
Under 2016 ska 3 miljoner arbetstagare få nya löneavtal. Industriavtalet, som sätter det så kallade märket, löper ut 31 mars.
– Det är en omfattande avtalsrörelse och tajt om tid. När många avtal löper ut samtidigt ökar konfliktytorna, säger Carina Gunnarsson, generaldirektör på Medlingsinstitutet.
Martin Linder, förbundsordförande för Unionen, delar hennes bild av situationen:
– Jag tror att det kommer bli allt annat än lugnt. Fack och arbetsgivare står långt ifrån varandra.
Han syftar på att flera arbetsgivarorganisationer inom Svenskt Näringsliv, däribland Teknikföretagen, före jul gick ut och framhöll Finland som föregångsland. Där har parterna enats om löneökningar på 0,47 procent.
– Det är mycket märkligt att Teknikföretagen hänvisar till Finland som förebild. Det är snarare ett avskräckande exempel och landet genomlider en svår ekonomisk kris, säger Martin Linder.
Sedan snart tjugo år är det avtalet mellan parterna inom den internationellt konkurrensutsatta industrin som sätter det normerande märke som övriga branscher sedan brukar följa. I år kräver Facken inom industrin 2,8 procent och ett ettårigt avtal.
Men denna avtalsrörelse kan beredvilligheten att följa märket vara svagare än tidigare.
LO-samordningen har spruckit och de flesta av de 14 förbunden förhandlar nu vart och ett för sig. En grupp med fem förbund, 6F, går dock fram gemensamt och kräver minst 3,2 procent i löneökning – mer än Facken inom industrin.
– Att vi tidigare har haft LO som gått fram med förbundsgemensamma krav har bidragit till stadga. Hur det blir nu återstår att se, säger Carina Gunnarsson.
Det finns fler förbund som kräver mer än Facken inom industrin. Kommunals satsning på undersköterskor gör att kravet landar på 3,3 procent.
Åsa Olli Segendorf, chef för arbetsmarknad och prisbildning på Konjunkturinstitutet, tror att den ökade osäkerheten kan leda till korta avtal.
Hennes bedömning är dock att det kan bli utrymme för lite högre löneökningar, att det är naturligt i det starka konjunkturläget.
– Vanligtvis brukar vi förorda lägre löneökningar men det gör vi inte lika tydligt i årets lönebildningsrapport. Riksbanken kan i dagsläget inte svara med lägre ränta, vilket är normalfallet vid låga löneökningar, säger hon.
Länsförsäkringars chefsekonom Anna Öster tror att löneökningarna landar på omkring 2,5 procent:
– Det finns olika faktorer som drar åt olika håll, men med låg inflation och förmodligen korta avtal tror jag på ganska återhållsamma löneökningar givet den goda ekonomiska utvecklingen.
En annan trend som påverkar avtalsrörelsens förutsättningar är att allt färre tjänstemän omfattas av avtal där löneökningarna anges i siffror. Enligt Medlingsinstitutets statistik är en knapp fjärdedel av avtalen numera sifferlösa.
På det statliga området har Saco-S haft sifferlösa avtal sedan 2001.
Men ST säger blankt nej till sifferlösa avtal:
– Siffersatta avtal har gett en stabil löneökning i takt med vad samhällsekonomin tål. Det har bidragit till reallöneökningar för våra medlemmar, säger STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar.
Hon menar att siffersatta avtal har fungerat som ett skydd för de anställda när arbetsgivarnas budget ändrat sig över tid.
Även Unionens Martin Linder är kritisk till sifferlösa avtal:
– Den nuvarande modellen har tjänat oss väl och gett stabilitet och reallöneökningar. Det finns en risk för att sifferlösa avtal försvagar normeringen och det riskerar att spräcka det system vi har i dag. Det är en oerhörd risk att ta.
Men fackföreningsrörelsen är splittrad i synen på sifferlösa avtal.
TCO-förbundet Vision tecknade 2013 ett avtal med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, där 2015 och 2016 års revisioner är sifferlösa.
Det uttalade målet är att medlemmarna ska få högre löneökningar än nivån i industriavtalet.
Visions förhandlingschef Eva-Lotta Nilsson anser att märket har bidragit till stabilitet, men att det också har cementerat de strukturella löneskillnaderna mellan kvinno- och mansdominerade branscher och sektorer.
– Vi valde avtal utan angivna nivåer för att utveckla den lokala lönebildningen, som vi tror på, och för att få genomslag för den individuella lönesättningen, säger hon.
Trots att andelen sifferlösa avtal ökar tror Martin Linder fortfarande på märket. Men han öppnar för förändringar:
– Jag tror att vi behöver vara öppna för att fler parter kan finnas med och sätta märket. Numera är även delar av tjänstesektorn internationellt konkurrensutsatt.
Han hoppas att alla tar sitt ansvar och följer märket även 2016.
– Klokheten kommer att vinna. Alla parter kommer att inse att vi behöver en modell som kan bidra till stadga och långsiktighet. Det har den modell vi har haft klarat av att göra.
Inte heller Länsförsäkringars Anna Öster tror att märket har spelat ut sin roll än:
– Jag tror att märket kommer att fortsätta att ha betydelse, men man ser redan nu att det kommer att bli en större spridning på nivåerna i avtalen. Och det är svårt att tro att vi på längre sikt kommer att ha samma system som i dag.
Åsa Erba-Stenhammar konstaterar att 2016 års avtalsrörelse kommer att utvecklas till ett test av hur hög andel sifferlösa avtal som märket »tål«.
– Men vi kommer inte att veta förrän det är för sent. Om alla ställer krav som är högre än märket riskerar vi att inleda en destruktiv spiral. Alla kommer att hänga på och inte heller vi kan sitta kvar och följa märket om alla andra struntar i det, säger hon.
Viktiga begrepp i lönerörelsen
Sifferlöst: Ett sifferlöst avtal saknar en på förhand fastställd pott att fördela. Lönerna bestäms helt och hållet på de enskilda arbetsplatserna.
Märke: Industriavtalet brukar vara riktmärke för övriga avtal på arbetsmarknaden. Värdet av industriavtalet kallas »märket«.
LO-samordningen: Tidigare har de 14 förbunden inom LO gått ut med ett gemensamt krav på löneökningar. Det gör man inte i år.
Då löper avtalen ut för STs medlemsgrupper
31 mars 2016. Avtalet för spårtrafiksbolagen och Lernia löper ut. Motpart: Almega.
31 juli 2016. Avtalen för PostNord, Swedavia, Menzies Aviation med flera löper ut. Motpart: Almega.
30 september 2016. Avtalet för statliga myndigheter löper ut. Motpart: Arbetsgivarverket.
Vilka är de viktigaste frågorna i avtalsrörelsen 2016?
Fredrik Andersson, ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen:
– De vanliga frågorna: inflytande, lön och arbetsmiljö. När man pratar med medlemmar är det väldigt tydligt att arbetsmiljön är viktig.
Hur tror du att utfallet av avtalsrörelsen kommer att bli?
– Jag kan tänka mig att det blir ett kort avtal. Ännu oklart vad märket kommer att landa på.
Ann-Christin Fällén, ordförande för ST inom Posten:
– Att få ett hållbart arbetsliv. Vi lever i en verksamhet som hela tiden genomgår effektiviseringar och neddragningar. Därför är det lokala omställningsavtalet viktigast för oss.
Hur tror du att utfallet av avtalsrörelsen kommer att bli?
– Jag tror det blir ett ettårigt avtal och att nivån blir låg, kanske runt två procent.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
