EU kan få makt över lönebildningen
Regeringen har godtagit förslag från EU-kommissionen som ger EU mandat att ingripa i lönebildningen. Detta samtidigt som Sverige tackar nej till europakten för att den ingriper i den fria förhandlingsrätten.
Den senaste veckan har kritiken haglat mot EU-förslag som hotar förhandlingsrätten. Den omdiskuterade europakten rekommenderar euroländerna att stoppa indexerade löneökningar och att föra ned lönebildningen på lokal nivå, om det behövs för att stärka landets konkurrenskraft. Euroländerna ska också säkerställa att löneökningarna i offentlig sektor hålls tillbaka.
Både svenska fack och Europafacket har protesterat, och en stor demonstration planeras i Bryssel 24 mars då EU-länderna inleder ett toppmöte.
Godkänt åtgärdspaket
Även länder utanför euron kan gå med i pakten, men efter möten i riksdagens finansutskott och EU-nämnden står det klart att Sverige åtminstone tills vidare kommer att stå utanför. Däremot har Sverige redan godtagit EU-kommissionens åtgärdspaket för ekonomin, och det innehåller liknande förslag. Kommissionen ska kunna ge länderna i uppdrag att ingripa i lönebildningen för att förebygga eller rätta till makroekonomiska obalanser.
Paketet har godtagits av EUs ministerråd, och förhandlingar har inletts med EU-parlamentet. På det senaste mötet i riksdagens EU-nämnd krävde Vänsterpartiet och Miljöpartiet att Sverige ska begära undantag från delarna om lönepolitik. Socialdemokraterna krävde i stället garantier om att Sverige inte drabbas av några bindande regler, säger Bo Bernhardsson (S), vice ordförande i EU-nämnden.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.