Lönebildning kan bli fråga för EU

EUROPA2011-03-28

23 av 27 EU-stater har enats om att hålla tillbaka lönerna i den offentliga sektorn, övervaka lönebildningen och reformera pensions- och trygghetssystem. Sverige omfattas inte – ännu.

Av:  Staffan Dahllöf

De 23 staterna ingår i en ny pakt kallad Euro plus. Sverige, Storbritannien, Tjeckien och Ungern är inte med. Det blev klart vid EU-toppmötet i Bryssel i förra veckan.

– Jag angav att det finns en oro i Sverige för påverkan av vår lönebildning och för social dumpning, sade statsminister Fredrik Reinfeldt efteråt.

Han menade själv att paktens krav inte är relevanta för svensk del, och ville inte ta ställning till om Sverige borde gå med:

– Sverige står snarast som ett exempel för de andra. Och ett svenskt deltagande skulle förutsätta en förändrad parlamentarisk situation i riksdagen, sade han.

Euro plus-pakten ingicks samtidigt som stora fackliga demonstrationer blockerade trafiken i EU-huvudstaden.

EU-kommissions ordförande José Manuel Barroso försäkrade att pakten inte kommer att innebära en central lönepolitik dikterad från Bryssel.

Han sade att medlemmarna själva ska bestämma hur de ska nå de uppställda målen. Men han betonade samtidigt att den skärpta övervakningen av ekonomin i paktens medlemsländer innebär något nytt i EU-sammanhang:

– Vi är på väg mot en förstärkt ekonomisk styrning som många betecknade som en omöjlighet för bara ett år sedan.

Formellt sett är Euro plus-pakten ett politiskt handslag mellan deltagarna, och inte några nya bindande regler.

Men sådana regler är på väg.

På det kommande EU-toppmötet i juni väntas stats- och regeringscheferna godkänna sex nya lagar on ekonomisk styrning. De kommer att gälla för alla medlemsländer.

Ett av de sex förslagen handlar om att rätta till ”makroekonomiska obalanser”, alltså samma problem som de 23 medlemmarna av Euro plus-pakten förpliktigar sig att åtgärda på frivillig väg.

Det som är politiska mål för 23 av 27 stater i mars, kan bli bindande regler för alla i juni.

Europaktens målsättning

  • Se över lönebildningen – bland annat behovet av centrala
    förhandlingar och automatiska uppräkningar.
  • Hålla tillbaka löneutvecklingen i den offentliga sektorn.
  • Se till att lönerna i den offentliga sektorn stöder
    konkurrenskraften i den privata sektorn.
  • Sänka skatten på arbete.
  • Öka flexibilitet på arbetsmarkanden.
  • Värdera pensioner och hälsovård utifrån de offentliga finansernas hållbarhet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Arbetsrätt EU
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA