EU-förordning kan hota grundlagen
I början av oktober tar EUs justitieministrar ställning till en förordning kallad Rom II. Regeringen befarade tidigare att den kunde hota svensk tryckfrihet, men anser nu att faran är undanröjd. Experterna är inte lika säkra.
Rom II ska reglera vilket lands lag som ska användas vid civila skadeståndsprocesser. Utgångspunkten är att det är lagen i det land där skadan uppstår som ska gälla. Frågan har förhandlats i många år och för svensk del har man varit orolig för att reglerna ska hota tryckfriheten.
En farhåga var att exempelvis en europeisk politiker som kände sig kränkt av en svensk tidning skulle kunna stämma tidningen – eller en journalist – för förtal enligt sitt eget lands lag. Något som kan ske antingen i en svensk domstol eller i det egna landets domstol.
Förtal av juridisk person
En annan farhåga var att ett europeiskt företag skulle kunna stämma svenska medier för ekonomiskt förtal enligt sina egna lagar. I Sverige finns i dag ingen lag om förtal av juridisk person och en tidning kan inte bli stämd för att den skrivit negativt om ett företag.
Sedan förordningen Rom II behandlats en första gång i EU-parlamentet och diskuterats inom ministerrådet skrev EU-kommissionen ett kompromissförslag som justitieministrarna preliminärt sade ja till i april.
Och i början av oktober ska ministrarna anta vad som kallas en gemensam ståndpunkt om Rom II, vilket innebär att de slutligen tar ställning till kompromissförslaget. Därefter går det till parlamentet för en andra läsning.
Inför den preliminära politiska överenskommelsen i april förklarade justitieminister Thomas Bodström för riksdagens EU-nämnd att problemen var lösta för Sveriges del. Orsaken var att frågan om skadestånd på grund av bland annat förtal uteslutits från förordningens tilllämpningsområde. Någon diskussion förekom inte på mötet.
Begränsat undantag
Men juris doktor Gunnar Persson, författare till boken »Ekonomiskt förtal. Om svensk tryckfrihet i det nya Europa«, anser inte att svenska medier kan känna sig lugna med den nya versionen.
Enligt den svenska översättningen undantas sådant »som har sin grund i kränkning av privatlivet eller personlighetsskyddet, inberäknat ärekränkning« från förordningen.
– Min uppfattning är att undantaget bara gäller förtal av fysiska personer. Jag kan inte se att juridiska personer är inbegripna.
Michael Hellner, docent i internationell privaträtt vid Uppsala universitet och en av dem som förhandlat om Rom II för den svenska regeringens räkning, anser också att rättsläget är svårbedömt.
– Vi tog upp frågan flera gånger under förhandlingarna, och det är fortfarande oklart om förtal av juridiska personer omfattas av undantaget eller inte.
ST Press har varit i kontakt med flera av de riksdagsledamöter som var med vid EU-nämndens sammanträde den 21 april.
Riksdagsmän ovetande
Ingen av dem känner till att det skulle vara några oklarheter med det nuvarande kompromissförslaget.
Karin Granbom (fp) säger att hon inte minns att frågan diskuterades på mötet. Jan Andersson (c) säger att han inte uppfattat att det fanns några problem med förslaget, men anser att om inte juridiska personer omfattas av undantaget så är det otillräckligt. Leif Björnlod (mp) har inte heller uppfattat att frågan om förtal av företag inte var löst och ber att få en kopia av kompromissförslaget. Karin Thorborg (v) säger att hon inte kommer ihåg tillfället och inte vågar uttala sig. Hon är bara ersättare i EU-nämnden och sitter vanligen i trafikutskottet, förklarar hon.
Ingvar Svensson (kd) ber att få återkomma nästa gång frågan är uppe i EU-nämnden, vilket troligen blir den 2 oktober inför
ministerrådets möte.
EU-nämndens ordförande Tommy Waidelich (s) säger att han inte känner till om undantaget täcker in ekonomiskt förtal.
– Men jag utgår från att det är förenligt med Tryckfrihetsförordningen.
Hot mot tryckfriheten?
Kan en svensk tidning stämmas för förtal av ett europeiskt företag enligt lagen i ett annat EU-land? Frågan är fortfarande obesvarad i EU-kommissionens kompromissförslag.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
