En miljard mindre oroar inte Kriminalvården
Kriminalvården föreslås få nära en miljard kronor mindre än myndigheten begärt för året. Trots det påverkas inte planen framåt, menar ekonomidirektör Björn Myrberg. ”Det vi får nu motsvarar huvuddelen av kostnaderna för det vi planerat för”, säger han.
I det budgetunderlag som Kriminalvården lämnade i början av mars begärde myndigheten nära 2,3 miljarder kronor extra redan i år för att klara verksamheten framåt. Begäran grundade sig främst i behovet att bygga ut kapaciteten med 1 400 häktes- och anstaltsplatser.
I förra veckan kom så beskedet: Kriminalvården föreslås i regeringens vårändringsbudget få ytterligare 1,38 miljarder kronor under 2024 – nära en miljard kronor mindre än myndigheten önskat.
Ekonomidirektör Björn Myrberg är tacksam för att få beskedet om tillskott nu på våren, vilket förenklar planeringen jämfört med om det kommit först till höstbudgeten.
– Det vi får nu motsvarar huvuddelen av kostnaderna för det vi planerat för. I de knappt 2,3 miljarder vi begärde ingick 500 miljoner för oförutsedda kostnader, en typ av reserv till åtgärder som vi inte planerat för men som vi de senaste åren sett kan bli nödvändiga, säger han.
Skulle det visa sig att pengarna inte räcker kan det betyda att myndigheten måste gå till regeringen igen innan året är slut, konstaterar Björn Myrberg.
– Då får vi be om ytterligare förstärkning eller föreslå att de höjer vår anslagskredit. Man har möjlighet att låna av nästa års anslag, vilket gör att vi inte är så oroade egentligen, säger han.
Vad betyder det för Kriminalvården att myndigheten får nästan en miljard kronor mindre än begärt?
– Vi tittar på det just nu. Det är flera faktorer som påverkar och det är klart att vi hade haft en ännu bättre sammantagen situation om vi fått ännu mer. Men som sagt, det viktiga för oss i det här läget är att vi nu får pengar till det vi planerat för.
Enligt Björn Myrberg behöver Kriminalvården inte stryka bland planerade åtgärder som konsekvens av att den föreslagna höjningen är lägre än vad myndigheten begärt.
Mer bekymrad är Joachim Danielsson, avdelningsordförande för ST inom Kriminalvården.
– Det är klart att 1,38 miljarder är mer än noll. Det får man ju vara tacksam för, men det ska ju ses i ljuset av att myndigheten begärde 2,3 miljarder och alltså får nästan en miljard mindre, säger han.
STs bedömning är att Kriminalvården behöver alla kapitaltillskott som myndigheten begärt. Både för att bygga ut antalet platser och för att kunna rekrytera och behålla personal.
– Samtidigt som vi bygger ut är det viktigt att svensk kriminalvård inte tappar i kvalitet, säger Joachim Danielsson.
Han menar att Kriminalvården befinner sig i ett känsligt ekonomiskt läge, där anslagskrediten utnyttjas samtidigt som myndigheten har stora ekonomiska åtaganden planerade framåt.
– Om regeringen ville visa allvar med den politik den för så hade jag också förväntat mig att man hörsammat Kriminalvårdens hela yrkande.
Hur tror du det påverkar medarbetarna att Kriminalvården inte får alla pengar den begärt?
– Det är för tidigt att säga. Men Kriminalvården är inne i ett lönestrategiskt arbete och jag hoppas att detta inte på något vis bromsar de nödvändiga satsningarna där, säger Joachim Danielsson.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
