Domstolar stänger i protest
”Domstolen är stängd på grund av strejk.” Det ovanliga beskedet mötte invånare över hela Frankrike den 29e november. Personalen protesterar mot att hundratals domstolar ska läggas ner.
– Nej. Här är det inga rättegångar idag. De har flyttats fram till ett senare datum. Folk har åkt till Paris för att demonstrera. Vi är nästan de enda, som jobbar, men vi är ju anställda av ett privat bolag.
Två ensamma vakter höll stånd utanför entrén vid tingsrätten i staden Metz i går, den 29e november. Liknande besked mötte invånare över hela Frankrike. Samtliga fackförbund, domarförbund, kanslipersonalens fack och dessutom advokatkåren, arrangerade protestaktioner och strejker.
I andra mindre städer pågick manifestationer och i Paris demonstrerade man både utanför Parlamentet och Justitiedepartementet.
Det är en ovanlig situation. Det är sällan domstolspersonal lägger ned arbetet och ännu ovanligare att de genomför en nationell protestaktion.
Hungerstrejker
Bakgrunden är en omfattande omstrukturering av rättsväsendet. Över trehundra domstolar ska läggas ned. Reformen gäller både tingsrätter och arbetsdomstolar. Det här innebär att omkring 2 000 av totalt 29 000 anställda ska förflyttas.
Meningen är att skapa effektivitetsvinster, säger justitieministern Rachida Dati. Hon har nyligen rest landet runt för att presentera planen, men överallt har hon mötts av kraftiga protester. På vissa orter, som berörs direkt av nedläggningar, har personalen inlett hungerstrejker.
Löntagarorganisationerna är missnöjda både med själva reformen och med metoden. De hävdar att den bygger på dåliga kunskaper om vad som behöver göras.
–Ministern ljuger när hon säger att de anställda har fått säga sitt om förändringen. Vi tror inte alls att arbetet vid rätten blir mindre tungrott genom sammanslagningar. Det kommer bara att betyda mer byråkrati, säger Philippe Gilabert, som är ordförande i USAJ, som organiserar kanslipersonal.
Men bakom missnöjet ligger också en långvarig och kronisk brist på resurser. Justitiedepartementet är visserligen ett av få ministerier, som kommer att få en högre budget nästa år. Men utgångsläget är dåligt.
Krav dra tillbaka reformen
– Domstolarna behöver mer kanslipersonal. Det är bristen på sekreterare som bromsar systemet, berättar Emmanuelle Perraux, ordförande i domarfacket Syndicat de
Hon säger att budgettillskottet framförallt kommer att användas för att förbättra situationen på landets fängelser, som är kraftigt överbefolkade. Både fängelserna och domstolarnas arbetsbörda har ökat på grund av en strängare strafflagstiftning.
Fackförbunden kräver nu att reformen dras tillbaka och att ministern återkommer med ett nytt förslag, som bland annat baseras på ett samarbete med de anställda.
Domstolspersonalen har också fått stöd från lokala politiker – även inom den regerande högern – som är oroliga för de ekonomiska konsekvenserna av nedläggningarna.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
