Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman och chef för myndigheten Diskrimineringsombudsmannen.
Bild: Tomas Gunnarsson
Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman och chef för myndigheten Diskrimineringsombudsmannen.

DO vill att diskrimineringslagen ses över

DISKRIMINERING2020-02-24

Diskrimineringslagen är inte är tillräckligt ändamålsenlig och inte tillräckligt effektiv, skriver diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg i myndighetens årsredovisning. Därför behöver den ses över, anser hon.

I sitt förord till Diskrimineringsombudsmannens, DO, årsredovisning konstaterar myndighetens chef Agneta Broberg att DO under 2019 har nått ett mycket stort antal arbetsgivare med information, kunskapsstöd och tillsyn. Antalet användare av DOs digitala verktyg mer än fördubblades under året, från cirka 20 000 till 50 000.

”Det här är vi givetvis mycket glada för och vi fortsätter nu med att ta fram ny kunskap, vidareutveckla innehållet i guiden och parallellt arbeta med tillsyn”, skriver Agneta Broberg.

Men DO konstaterar också att det finns aktörer i samhället som inte bryr sig om lagstiftningen, och att det finns gränser för vad myndigheten kan åstadkomma med dagens lagstiftning:

”Det kan handla om att man anser att det kostar för mycket att anpassa sina webbtjänster så att personer med funktionsnedsättning ska kunna använda dem. Eller att arbetsgivare inte vill ha personer som kommer att vara föräldralediga. Andra vill utestänga personer som har en religiös övertygelse som man ogillar. För den typen av aktörer fungerar det sällan med vägledande tillsyn. Den som inte respekterar lagen, kommer inte att följa den.”

Efter tio år med diskrimineringslagen är Agneta Brobergs slutsats att den modell lagstiftaren valt inte räcker till. Avsaknaden av andra sanktionsmöjligheter än diskrimineringsersättning innebär en allvarlig brist när det gäller att förhindra överträdelser av diskrimineringsförbuden, anser hon.

DO lyfter fram problem i samband med utvecklingen och användandet av intelligenta system för automatiserat beslutsfattande med hjälp av artificiell intelligens, AI. Diskriminering kan byggas in i de algoritmer som skapas som därmed automatiskt kan leda till att ett mycket stort antal enskilda diskrimineras, utan att varken de eller den som ansvarar för systemet känner till det.

”Min bedömning är att det är tydligt att lagstiftningen inte uppfyller unionsrättens krav på effektiva och avskräckande sanktioner för överträdelser som drabbar eller riskerar att drabba flera. Jag har flera gånger tidigare skrivit till regeringen och nu senast 2019 där jag lyft brister i lagen utifrån olika perspektiv. Med den utveckling vi ser i dag är det nu än mer angeläget att se över skyddet mot diskriminering”, skriver Agneta Broberg.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Diskriminering DO
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA