DO: Vardagsrasism utbredd i Sverige

MÅNGFALD2006-05-30

– Sverige har ett rasistiskt kulturellt arv. Skillnaderna mellan människor uppfattas som kulturella skillnader, och är så stora att vi inte kan samleva.

Det sa Irene Molina, lektor vid Uppsala universitet, vid en debatt om integration och etnisk mångfald, arrangerad av Institutet för framtidsstudier. Enligt Irene Molina är den svenska rasismen en fråga som varit svår att tala om efter andra världskriget.

Oskar Pripp, lektor på Södertörns högskola, gav exempel från egna intervjuer med svenska företagsledare. Det som uppfattas som svenskt anses bättre, noterade han.

Men det uttrycks inte i positiva termer, utan man talar om brister hos »de andra«.

Segregerat samhälle

– Jag känner igen den hierarkiska synen på kulturer från arbetsmarknaden, sa Ann-Christin Hartman, avdelningschef på Diskrimineringsombudsmannen, DO. Det finns en utbredd diskriminering och vardagsrasism. Vi tror att vi är bättre och har en gemensam kultur, men Sverige är ett segregerat samhälle.

Även Lena Schröder, forskningsledare på Integrationsverket, höll med om lägesbeskrivningen, men ansåg ändå att man bör undvika ordet rasism. Det är »kontraproduktivt«, sa hon, och tillade:

– Debatten har en tråkig polarisering. En del talar enbart om strukturell diskriminering, och andra talar bara om språkhinder och liknande.

Folkpartiets Nyamko Sabuni pläderade för högre skadestånd vid diskriminering i arbetslivet och för att enskilda personer ska kunna dömas, inte bara företag och institutioner.

Ändra inställning till språket

På debattledaren Göran Rosenbergs fråga om ett mångkulturellt samhälle är möjligt svarade Farbod Rezania från Svenskt Näringsliv att eliten i så fall måste ändra sin inställning till språket.

– Annars skapar vi ett samhälle med »lingvistisk perfektionism«, sa han.

Oskar Pripp ansåg dock att vi är på väg mot ett mångkulturellt samhälle.

– Vi håller på att ändra normaliteten, vad som är en normal journalist, politiker och så vidare.

Ett problem är enligt Oskar Pripp att majoritetssamhället inte upplever att de »äger« frågan om etnisk integration, det vill säga har kunskap och tar del i den.

– Det är ju inte på liv och död, som det är för dem som drabbas av diskriminering. Därför står och faller mångfaldsfrågor med högsta ledningens engagemang.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Mångfald
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA