Bild: Marta Kaszuba Åkerblom, Getty Images

Djurskyddshandläggare utsatta för hot och våld

LÄNSSTYRELSERNA2024-05-16

Fyra av fem djurskyddshandläggare uppger att de har blivit hotade i tjänsten, och en av tre har utsatts för våld eller försök till våld, visar en undersökning.

I en enkät som Jordbruksverket och länsstyrelserna gemensamt genomfört tidigare i år har 243 personer som arbetar med djurskydd svarat på frågor om arbetet och arbetsmiljön. En första redovisning av svaren publiceras i en rapport från Jordbruksverket om djurskyddsarbetet 2023.

Fyra av fem svarande uppger att de någon gång känt sig hotade i sitt arbete. Det vanligaste är enligt rapporten att hoten framförs via telefonsamtal eller vid kontroll ute i fält. Men det förekommer även hot via sociala medier och att medarbetare får brev eller besök till hemadressen. Hoten är ofta kopplade till ärenden som rör sällskapsdjur.

Mer en tredjedel av de svarande uppger att de någon gång blivit utsatta för våld eller försök till våld i sitt arbete. Våld eller försök till våld förekommer mer sällan än hot. Medan ett flertal uppger att hot förekommer en gång i halvåret uppger de allra flesta att våld eller försök till våld förekommer mer sällan än en gång per år. Också våld och försök till våld är vanligast vid ärenden kopplade till sällskapsdjur.

Mer än nio av tio svarande upplever att de blivit utsatta för försök att påverka myndighetsutövningen. Det vanligaste är att det sker någon gång per månad. Även påverkansförsöken är oftast kopplade till sällskapsdjur. Påverkansförsöken framförs främst genom telefonsamtal och vid kontroll ute i fält, men inlägg på sociala medier och brev eller besök till hemadressen förekommer. Sju av tio uppger att de blivit påverkade i sitt arbete. Vanligast är att man avstår från att lämna en bedömning på plats på grund av situationen eller lämnar över ärendet till en kollega.

Fyra av fem svarande uppger att hot, våld eller påverkansförsök har påverkat deras arbetsliv och/eller privatliv. Många har enligt rapporten lyft fram att de bär på en olustkänsla kring arbetet och försöker göra sig anonyma på internet samt skyddar hemadress och privat telefonnummer. Flera svarande känner också oro för sig själva och sina familjer, och har upplevt stressymptom och trötthet samt sjukskrivning till följd av detta.

Många uppger att de blivit mer luttrade över tid eller har fått högre tolerans gällande hot, våld och påverkansförsök jämfört med när de var nyanställda. De allra flesta känner sig relativt väl rustade för att möta hotfulla situationer.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA