Distansarbete ger tidsvinst – men kan skapa stress
Tjänstemän som delvis arbetar på distans sparar i genomsnitt in nästan 15 timmar i månaden på restid, visar en enkät från TCO. Inte minst barnfamiljer kan få lättare att klara livspusslet. Samtidigt pekar en annan rapport, från Falck Sverige, på att omfattande distansarbete tvärtom kan öka stressen.
TCOs undersökning, gjord av Novus, tyder på stora skillnader mellan branscher vad gäller möjligheten att distansarbeta. I it-sektorn uppger tre av fyra, 76 procent, att de arbetar på distans i någon omfattning. Även inom bank och försäkring är det vanligt, liksom i offentlig förvaltning – 67 respektive 65 procent.
Minst möjligheter att hybridarbeta har de som jobbar inom utbildning eller vård- och omsorgssektorn.
De som kan distansarbeta sparar in på jobbresor, och ofta innebär det en stor tidsvinst. Var tredje tjänsteman sparar in minst 20 timmar i månaden, motsvarande fem arbetsveckor under ett år.
TCO har också ställt frågor om vad man använder den vunna tiden till. Högst på listan bland tjänstemän utan barn kommer återhämtning, och mer tid ägnas även åt hushållsarbete och matlagning. Detta gäller kvinnor i högre grad än män, även om båda könen sätter de sysslorna högst.
Distansarbetande med barn under tolv år har fått frågan vad de skulle behöva avstå från om de inte kunnat distansarbeta. De svarar att den största förlusten skulle vara att inte kunna hämta tidigt från förskola och fritidshem, och därefter nämns mindre tid för återhämtning och hushållsarbete.
Två av tre distansarbetande uppger att de utan distansarbetet skulle behöva avstå från någon aktivitet.
En stor majoritet anser att distansarbetet både gör det lättare att klara livspusslet och att kunna arbeta ostört. Det blir också enklare att arbeta effektivt och att vara flexibel med arbetstiden. Flertalet är nöjda med omfattningen av distansarbete, men bland kvinnorna skulle var tredje vilja arbeta mer hemifrån. Enligt enkäten hindras det många gånger av arbetsgivarens riktlinjer.
Undersökningen visar också att en stor majoritet av tjänstemännen ibland känt sig att de inte har tillräcklig med tid för arbetet, familjen och andra åtaganden. Den största pressen upplever småbarnsmammor som inte har möjlighet att distansarbeta. I den gruppen uppger var tredje att de är stressade i stort sett varje dag.
Paradoxalt nog tyder en annan ny rapport, från företagshälsovården Falck Sverige, på att de som arbetar hemifrån minst halva arbetstiden är mer stressade än de som inte alls distansarbetar.
Bland dem som har ett omfattande distansarbete upplever 38 procent en stressnivå som bedöms som riskabel. Bland dem som inte alls distansarbetar upplever 29 procent stress på risknivå.
Skillnaderna syns bland både kvinnor och män och i alla åldrar. Klyftan är störst bland dem som är yngre än 30 år. I den gruppen har 46 procent av dem som distansarbetar minst hälften av tiden riskabel stress, mot 33 procent bland icke distansarbetande.
Av undersökningen framgår också att det är bland medarbetare som den skadliga stressen ökar med omfattande distansarbete. I kategorin chefer är skillnaden liten.
Aleksandre Asatiani är lektor på institutionen för tillämpad IT, avdelningen Informatik, vid Göteborgs universitet och har forskat om positiva och negativa effekter av distansarbete.
– Det här är en av de stora frågorna kring distansarbete, säger han. Visst ger distansarbete större flexibilitet och andra positiva effekter, men för individen finns inga garantier för att fördelarna överväger. En del kan bli överväldigade av arbetet och uppleva brist på stöd och vägledning.
Flera faktorer påverkar utfallet, säger Aleksandre Asatiani. Hans forskning tyder exempelvis på, precis som i Falcks undersökning, att yngre personer med liten erfarenhet av arbetslivet har svårare än andra att klara distansarbetet.
– De med mindre erfarenhet behöver mer stöd. De kan inte prioritera på samma sätt som mer erfarna och bedöma hur mycket arbete som krävs. De tar lätt på sig för mycket.
Positionen påverkar också. Den som har en position med mer makt har lättare att styra sitt arbete.
– Och det är oftast äldre. Mer juniora medarbetare får arbetsuppgifter av andra och har svårt att säga nej. De kan inte heller, som på kontoret, få signaler om hur mycket man behöver arbeta genom att titta på andra. Man kan tro att alla andra jobbar jämt.
Även kön har en inverkan, säger han. Hemarbetande kvinnor tenderar i högre grad än män att notera hushållssysslor som behöver utföras, vilket ökar stressen.
Det faktum att både kvinnor och män i alla åldrar har en något högre stressnivå vid omfattande distansarbete förklarar han med bristen på gemenskap.
– Om du distansarbetar mer än halva tiden kan det påverka alla. Kontoret är en social plats, man har fika och after work. Där finns kollegor som man också kan diskutera problem med och reflektera kring arbetsbördan. Det kan ha effekt på känslan av stress, säger Aleksandre Asatiani.
Så gjordes studierna
TCOs undersökning, som gjorts av Novus på uppdrag av TCO, var en webbenkät som skickades till cirka 3 600 personer. Svarsfrekvensen var 54,3 procent, vilket innebär att drygt 1 900 personer svarade.
Falck Sverige baserar sin studie på data om drygt 25 000 individer i så kallade hälso- och arbetsmiljöprofiler.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
