Diskret korruption i Sverige
Korruptionen i Sverige är diskret och svår att upptäcka, enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.
Den vanligaste orsaken till att ett mutbrott upptäcks och anmäls är att någon mutats att fatta ett visst beslut eller att lämna ut information. Det framgår av de ärenden som Riksenheten mot korruption handlagt mellan 2003 och 2005.
Brå har gått igenom ärendena. Det rör sig om 147 som avsåg 248 brottsmisstankar. Den korruption som oftast upptäcks är när privata intressen försöker påverka beslutsfattare i offentlig sektor.
Ett exempel är att någon som fattar beslut om upphandling får mutor för att köpa in ett visst företags produkter. Mutor förekommer enligt Brå också ”retroaktivt”, alltså som belöning för något som redan genomförts eller för att långsiktigt stärka en relation.
– Korruptionen leder till stora skador på samhället. När de rättvisa spelreglerna sätts ur spel går seriösa företag miste om kontrakt, och både privata och offentliga sektorer köper ”för dyrt”. Även väntjänster och gåvor i efterhand kan leda till mer allvarlig korruption, säger Lars Korsell, brottsforskare vid Brå, i ett pressmeddelande.
De som misstänks för korruption är oftast medelålders män med genomsnittsåldern 53 år. De har makt och inflytande, hälften av dem har ledande befattningar eller är akademiker. Närmare hälften av de misstänkta är brottsbelastade sedan tidigare, de vanligaste brotten är trafikbrott (39 procent) och förmögenhetsbrott (36 procent).
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.