Dålig koll på avlyssning
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har ingen större koll på hur ofta människor övervakas eller avlyssnas i hemlighet. ”Frågan har inte aktualiserats”, säger nämndens chef till Ekot.
Hur många eller vilka som övervakas eller avlyssnas i hemlighet för att förebygga terroristbrott i Sverige är inte offentligt. Inte heller Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, som har till uppgift att kontrollera användningen av hemliga tvångsmedel, har någon övergripande bild av hur ofta det sker, säger den tillförordnade kanslichefen Kerstin Bröms Lumpus till Ekot:
”Nej, jag kan inte säga att jag eller nämnden har skaffat sig en sådan bild. Frågan har inte aktualiserats i nämnden på det sättet.”
Enligt nämndens hemsida ska nämnden ”på begäran av enskild kontrollera om han eller hon har utsatts för hemliga tvångsmedel eller har varit föremål för Säkerhetspolisens personuppgiftsbehandling och om tvångsmedelsanvändningen och därmed sammanhängande verksamhet eller personuppgiftsbehandlingen har skett i enlighet med lag eller annan författning”.
Det har enligt Ekot lett till att många skriver dit för att få reda på om de blivit utsatta för hemliga tvångsmedel, men de blir då hänvisade vidare:
”Vi ska inte tala om ”om” man blivit utsatt för de här åtgärderna eftersom det är hemligt. Det vi ska göra är att på begäran av en enskild utföra en kontroll av att det i så fall skett i enlighet med de lagar och författningar som gäller för det här”, säger Kerstin Bröms Lumpus.
Ingen av de personer som gjort en anmälan till nämnden hittills har fått svaret att de varit övervakade av Säpo på ett felaktigt sätt. Under förra året fick nämnden in närmare 800 förfrågningar.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.