CSN vill anställa fler för att handlägga det nya studiestödet
För att hantera strömmen av ansökningar om omställningsstudiestöd krävs mer personal och förstärkta anslag redan i år, enligt Centrala studiestödsnämnden, CSN. ST-avdelningens ordförande Anneli Gårdbäck anser att de hårt pressade handläggarna måste få fler kollegor. ”Folk kan inte jobba mer än vad de gör”, säger hon.
Vid midnatt på lördagen den 1 april öppnade den andra ansökningsperioden för det nya omställningsstudiestödet, som riktar sig till personer som vill vidareutbilda sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. När CSNs sajt en dryg timme senare kraschade under det hårda söktrycket hade 1 100 ansökningar skickats in.
På lördag eftermiddag, då tjänsten öppnats igen, fortsatte ansökningarna att strömma in. I dag, onsdag, har myndigheten mottagit närmare 14 000 ansökningar.
Att intresset för omställningsstudiestödet, som lanserades i höstas, är så stort har lett till en hög press på handläggarna på CSN, något Publikt har rapporterat om tidigare.
Anneli Gårdbäck, avdelningsordförande för ST inom CSN, ser därför med oro på den nya våg av ansökningar som nu kommer in till myndigheten.
CSN arbetar fortfarande med de många ansökningar som skickades in under höstens ansökningsperiod. I nuläget väntar runt 13 000 personer som då sökte stödet på ett beslut.
I sitt budgetunderlag för de kommande åren skriver myndigheten att merparten av de äldre ansökningarna kommer att ha handlagts först vid månadsskiftet maj/juni.
– De som arbetar med omställningsstudiestödet kämpar på som bara den för att komma i fatt med det arbetet. Även om de fortfarande är vid gott mod så är det en oerhört tuff situation. Jag känner en stor oro för dem, säger Anneli Gårdbäck.
Enligt CSNs budgetunderlag var den ursprungliga uppskattningen att det skulle komma in drygt 18 000 ansökningar för hela 2023. Det var utifrån den beräkningen som myndigheten bedömde behovet av antalet handläggare. Inför hösten anställdes ett sjuttiotal medarbetare för att hantera det förväntade inflödet.
Men redan under första ansökningsperioden inför vårterminens studier sprack den prognosen, då CSN tog emot drygt 28 600 ansökningar. Totalt räknar myndigheten nu med 55 000 ansökningar under 2023.
För att klara att möta söktrycket och korta väntetiderna för kunderna behövs fler handläggare, skriver CSN i sitt budgetunderlag till regeringen, och har därför bett om ytterligare drygt 46 miljoner kronor redan i år.
De kommande två åren anser CSN att det krävs anslagsökningar på 66 miljoner kronor per år för att myndigheten ska kunna göra nödvändiga förstärkningar av administrationen av omställningsstudiestödet.
Enligt Anneli Gårdbäck skulle myndigheten behöva anställa ytterligare 80 handläggare så snart som möjligt.
– Vi behöver mer folk helt enkelt. Men eftersom vi inte vet om regeringen kommer att skjuta till pengar i vårändringsbudgeten kan vi inte anställa i nuläget. Får vi inte utökade anslag blir det tufft. Jag tror inte att det kommer att hålla. Folk kan inte jobba mer än vad de gör, säger hon.
Utöver att handläggarna ska hantera ett nytt och komplicerat regelverk är ett grundläggande problem att CSN inte fick tid att utveckla ett systemstöd innan omställningsstudiestödet sjösattes. Det innebär att en stor del av handläggningen måste göras manuellt, något som är mycket tidskrävande. Först år 2026 räknar CSN med att ha ett färdigt it-stöd.
– Myndigheten jobbar så fort man bara kan med detta, men att bygga ett system från grunden tar tid. Det är ingen quick fix, säger Anneli Gårdbäck.
Hennes bild är att arbetsgivaren gör vad som är möjligt med befintliga medel för att hantera situationen. Till exempel har personal från andra sakområden stöttat omställningsstudiestödshandläggarna med telefoniarbete.
Men det räcker inte, understryker Anneli Gårdbäck, som ser en risk att arbetet med omställningsstudiestödet sliter hårt på hela myndigheten.
Utöver en ohållbar arbetsbelastning varnar hon för att den nuvarande handläggningstakten gör att många sökande som vill börja studera inte får sina pengar förrän långt efter terminsstarten.
– Och hinner vi inte betala ut de pengarna i år så brinner de inne. Jag hoppas att departementet förstår detta och ser att vi behöver mer resurser, säger Anneli Gårdbäck.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
