Budgetförslag skapar oro på Arbetsförmedlingen
Regeringens budgetförslag möts av både oro och lättnad på statliga myndigheter. Åsa Johansson, STs avdelningsordförande på Arbetsförmedlingen, ser en ökad risk för personalminskningar om anslaget sänks. ”Det är märkligt att man gör neddragningar inför en lågkonjunktur” säger hon.
Arbetsförmedlingen tillhör de myndigheter som regeringen föreslår ska få ett sänkt förvaltningsanslag nästa år.
Den största neddragningen på 314 miljoner kronor var beslutad sedan tidigare och är kopplad till den pågående reformeringen av myndigheten. Men STs avdelningsordförande Åsa Johansson är förvånad över att regeringen står fast vid anslagsminskningen och föreslår ytterligare besparingar på arbetsmarknadspolitiska program och insatser nästa år.
– Det är märkligt att man gör neddragningar samtidigt som man flaggar för att vi närmar oss en lågkonjunktur. Det är vanligtvis då som man satsar på utbildning och fortbildning, för att rusta medborgarna i väntan på att ekonomin vänder igen, säger Åsa Johansson.
Risken finns att Arbetsförmedlingen, som redan nu är underbemannad, kommer att tvingas till personalnedskärningar, menar Åsa Johansson.
– Det är klart att neddragningar skapar en sådan oro. Vi hoppas att ledningen kommer att göra en omfördelning av de medel som vi får och lägger resurser på den operativa delen av personalen, säger hon.
Hon önskar att ST-avdelningen inom kort ska bjudas in till samtal om detta för att skingra den osäkerhet som budgetförslaget skapat. I övrigt inväntar hon regleringsbrevet för tydligare besked om reformeringen av myndigheten och dess fortsatta uppdrag.
– Det är först då som regeringens syn på Arbetsförmedlingen kommer att få fastare konturer. Detta är neddragningar som inte har fått förklaringar fullt ut ännu, säger Åsa Johansson.
På Migrationsverket är STs avdelningsordförande Sanna Norblad desto mer lättad och glad efter budgetpresentationen. Migrationsverket föreslås få ökade anslag, såväl i år som nästa år, och det behövs, anser hon.
– Äntligen har vi ett departement som lyssnar på oss och förstår våra behov. Det är vi inte vana vid. Den här myndigheten behöver stabilitet och resurser. Jag hoppas och tror att detta kommer att leda till en bättre arbetsmiljö och en ökad trygghet på myndigheten, säger Sanna Norblad.
Att Migrationsverket kommer att möta ett stort antal skyddssökande från Ukraina lyfts av regeringen fram som det främsta skälet till anslagsökningen. Därutöver ser Sanna Norblad att resurser kommer att behövas till de nya uppdrag som regeringen aviserat. Det handlar bland annat om ett större fokus på återvandring.
– När vårt uppdrag förändras måste vi se till att våra resurser och vår kompentens används på rätt sätt. Vi behöver också tid att reflektera kring vad förändringarna innebär. Det är klart att det finns medarbetare som känner oro för vad man ska jobba med framöver, säger Sanna Norblad.
Polisen är ytterligare en myndighet som föreslås få stora anslagsökningar de kommande åren. För 2023 föreslås Polisen få 900 miljoner kronor i budgetförstärkning utöver de anslagshöjningar som riksdagen beslutade om förra hösten.
Skälet är att myndigheten ska växa med 10 000 anställda till 2024 och att polistätheten på sikt ska motsvara genomsnittet inom EU.
Pär Renberg, avdelningsordförande för ST inom Polisen, menar att budgetförslaget var förväntat och att det ligger i linje med den utbyggnad av Polisen som tidigare har kommunicerats.
Budgeten innehåller inga nya, ytterligare medel för riktade satsningar på polislönerna, men den påbörjade polislönesatsningen föreslås fortsätta.
Pär Renberg hade önskat att myndigheten därutöver hade äskat och fått ytterligare en miljard kronor till ett lönelyft även för de civilanställda.
– Att Polismyndigheten växer är bra, men det är ett problem att man inte satsar något på den tredjedel av bemanningen som inte är poliser. Både när det gäller utbildning och löner ses civilanställda som lägre stående kreatur och vi märker att många civila väljer att sluta på grund av det, säger han.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
