Brister i samverkan ökar risk för felaktiga utbetalningar

STATSFÖRVALTNING2023-10-25

Regeringen har enligt Riksrevisionen inte gjort tillräckligt för att undvika felaktiga utbetalningar när arbetsgivare får ersättning för höga sjuklönekostnader. Det handlar både om ansvarsfördelningen mellan ansvariga myndigheter och regelverkets utformning.

Riksrevisionen har granskat hur systemet för ersättning till arbetsgivare vid höga sjuklönekostnader fungerar. Enligt granskningen förhindrar den nuvarande ansvarsfördelningen mellan Skatteverket och Försäkringskassan ett effektivt kontrollarbete. Det är Skatteverket som samlar in uppgifterna som ersättningen baseras på, medan det är Försäkringskassans uppgift att kontrollera att de är korrekta. Försäkringskassan har inte tillgång till Skatteverkets övriga information som enligt Riksrevisionen skulle underlätta kontrollen.

Konstruktionen innebär enligt Riksrevisionen stor risk för felaktiga utbetalningar. Riksrevisionen rekommenderar fler kontroller och bättre möjligheter att dela information mellan myndigheter. Dessutom bör arbetsgivarnas skyldighet att lämna information skärpas, och sanktionsavgifter införas.

”En förutsättning för korrekta utbetalningar är att ersättningen beräknas på rätt uppgifter. Det krävs effektiva åtgärder för att motverka att arbetsgivare lämnar in felaktiga uppgifter”, understryker riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner i ett pressmeddelande.

Enligt granskningen skulle risken för felaktiga utbetalningar minska om Försäkringskassan tog över ansvaret för beräkningen av sjuklönekostnaden från arbetsgivarna. Det förutsätter att Försäkringskassan får tillgång till fler uppgifter från arbetsgivarna.

”Myndigheterna samverkar inte tillräckligt väl på det här området. Dessutom finns det rättsliga hinder för att de ska kunna dela relevant information med varandra”, konstaterar projektledaren Carlos Arreyes i pressmeddelandet.

I budgeten för 2024 har regeringen föreslagit att ersättningen för höga sjuklönekostnader avskaffas. Så länge de nuvarande reglerna gäller rekommenderar Riksrevisionen att möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheterna ses över, att arbetsgivare får utökad skyldighet att lämna uppgifter och att den som lämnar oriktiga uppgifter ska påföras sanktionsavgifter. Riksrevisionen föreslår också att ansvaret för beräkningen av sjuklönekostnaden ska flyttas från arbetsgivaren till Försäkringskassan.

Fakta: Ersättning för höga sjuklönekostnader

Sedan 1992 är det arbetsgivarnas ansvar att betala sjuklön till de anställda de första 14 dagarna. För att skydda mindre arbetsgivare från höga sjuklönekostnader infördes ett kompensationssystem. Systemet har genomgått olika förändringar, dagens konstruktion infördes 2015. För att det ska vara enkelt att ta del av systemet behöver arbetsgivare inte ansöka om ersättning. Istället beräknas ersättningen utifrån den så kallade arbetsgivardeklarationen och betalas ut av Skatteverket, på uppdrag av Försäkringskassan.

Källa: Riksrevisionen

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA