Systemet för sjuklöneersättning får kritik
Det automatiserade system som används vid ersättning för höga sjuklönekostnader skapar stora risker för felaktiga utbetalningar, skriver Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, i en ny rapport.
Besluten om ersättning till arbetsgivare för höga sjuklönekostnader är enligt ISFs granskning till 98–99 procent automatiserade. Arbetsgivarna ansöker inte hos Försäkringskassan om förmånen. I stället fyller de i det totala belopp som betalats i sjuklönekostnader i sin arbetsgivardeklaration till Skatteverket. Därefter skickar Skatteverket uppgifterna till Försäkringskassan i ett automatiskt system.
ISFs granskning visar att själva konstruktionen skapar stora risker för felaktiga utbetalningar och gör det svårt för Försäkringskassan att arbeta för att motverka dessa. Även Riksrevisionen har riktat skarp kritik mot modellen med delat ansvar för ersättningen för höga sjuklönekostnader.
”Granskningen visar att Försäkringskassan kan utveckla sitt kontrollarbete, men vi anser att det framför allt är ersättningens konstruktion som gör det svårt att upptäcka och motverka felaktiga utbetalningar”, framhåller Maria Gustavson, projektledare på ISF, i ett pressmeddelande.
Att det inte finns något ansökningsförfarande gör det också svårt för Försäkringskassan att visa att någon medvetet har fyllt i felaktiga uppgifter, påpekar ISF. Det påverkar möjligheterna att utkräva ansvar för felaktiga utbetalningar.
”När det inte finns något ansökningsförfarande ökar risken att de som fyller i beloppen i sin arbetsgivardeklaration inte förstår att de gör anspråk på en ersättning hos Försäkringskassan”, konstaterar Maria Gustavson.
I budgetpropositionen för 2024 har regeringen föreslagit att ersättningen för höga sjuklönekostnader avskaffas.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.