Brist på tillit hotar rättssäkerhet

DOMSTOLAR2008-12-02

Många domare är för passiva och försiktiga mot media och drar sig undan mediekontakter. Det är ett av flera problem i rättsprocessen, som enligt Förtroendeutredningen hotar rättsstaten.

Förtroendeutredningen, som idag överlämnar sitt betänkande till justitieminister Beatrice Ask (m) har haft i uppdrag att utreda hur förtroendet för domstolarna ska öka. På sikt kan misstroende mot domstolarna äventyra rättssäkerheten, skriver de två utredarna Sigurd Heuman och Fredrik Bohlin i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Enligt utredningens undersökningar har sex av tio personer stort förtroende för domstolarna. Förtroendet är sämre i dag än i början av 1980-talet, men jämfört med andra länder är resultatet bra, anser de. Men att många människor inte har förtroende för domstolarna måste de göra något åt. Människor som misstror domstolar blir mindre benägna att medverka som vittnen och målsägande.

De flesta människor får sin uppfattning om domstolarna via media. Därför är det en viktig uppgift för domstolarna är att se till att informationen via medierna är så allsidig och korrekt som möjligt, skriver utredarna, och anser att domarkåren ska ha ett mer aktivt förhållningssätt till media.

Utredarna påpekar att domstolarna ofta har en låg service mot dem som kommer i kontakt med dem. Informationen om vad som förväntas av en om man ska delta i en rättegång är bristfällig. Andra problem är att domstolspersonal inte är tillgänglig och att målsägande och vittnen får sitta i samma väntrum som de åtalade.

Hur människor blir bemötta i rättsprocessen är avgörande för förtroendet. Det är en svår balansgång mellan principen om neutralitet och opartiskhet och kravet på ett empatiskt bemötande mot till exempel ett brottsoffer, konstaterar utredarna. Enligt utredningens undersökningar har tre av fyra av dem som anser sig ha blivit bemötta med respekt också stort förtroende för domstolen.

Utredningen föreslår inrättandet av en bemötandeombudsman hos Sveriges domstolar, som kan fånga upp parters och andras synpunkter på verksamheten. Det skulle ge domstolarna mer kunskap om hur allmänheten upplever domstolsvärldens bemötande.

Utredarna kritiserar också obegripliga domar. Domar tycks inte i första hand skrivas för parterna i målet utan mer för kolleger i högre rätt och andra juridiskt bevandrade personer, konstaterar de. Det språkpolitiska målet att den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig måste gälla även för domstolarna, anser Sigurd Heuman och Fredrik Bohlin.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA