Belönas för forskning om besvärliga anställda
Chefer hanterar anställda som de uppfattar som besvärliga på olika sätt. För personer som missköter sina arbetsuppgifter upprättar man handlingsplaner. I andra fall angrips den anställdes personlighet. Kristina Sutter-Beime får Wallanderstipendiet för sin avhandling om avvikande anställda.
Kristina Sutter-Beimes avhandling Den avvikande anställda: En studie om den disciplinära processens misslyckande lades fram i våras vid Örebro universitet. Nu får hon Wallanderstipendiet på drygt 1,7 miljoner kronor för att fortsätta sin forskning.
”Det finns mycket forskning om till exempel arbetsplatsmobbning där man har de anställdas perspektiv. Men det finns väldigt lite forskning om hur chefer ser på personer som avviker från det förväntade beteendet på en arbetsplats”, konstaterar Kristina Sutter-Beime, forskare i företagsekonomi på Handelshögskolan vid Örebro universitet i ett pressmeddelande.
I avhandlingen undersökte hon hur chefer ser på anställda som de anser är besvärliga och ställer till med problem på sin arbetsplats. I studien ingår anställda som alla hade gemensamt att de på något sätt tvingats bort. De flesta fick säga upp sig, ofta efter att ha blivit pressade eller övertalade till det av chefen. Andra blev omplacerade, isolerade eller marginaliserade. Kristina Sutter-Beimeidentifierade fyra olika grupper av anställda:
- De som presterar för dåligt och därför inte är tillräckligt nyttiga för organisationen.
- Anställda som bryter normerna på arbetsplatsen. De följer exempelvis inte order, går bakom ryggen på sin chef eller till och med stjäl från sin arbetsgivare.
- Personer som efterhand blir ett problem för chefen, när han eller hon får allt mer information om hur den utpekade personen beter sig. Chefen förväntas då lösa problemet.
- Anställda där chefen försöker ge en bild av hur besvärliga de är men inte riktigt lyckas. I stället tar chefen upp sina känslor för den anställde, pratar om personliga egenskaper hos denne eller hävdar att han eller hon skapar en dålig stämning. Chefen har svårt att knyta problemet till själva arbetet.
Kristina Sutter-Beime fann ett tydligt mönster – att cheferna behandlade grupperna olika.
För personer som misskötte sitt arbete gjorde cheferna handlingsplaner, satte deadlines och följde upp med samtal. Men för gruppen där cheferna inte riktigt kunde sätta ord på varför de anställda var besvärliga och hur det påverkade arbetet pratade i stället cheferna om sina känslor för personerna.
”Ofta fingerade cheferna arbetsbrist i de fallen och tog smällen att bli underbemannade under en period. Andra alternativ var att mixtra med turordningen eller kraftigt marginalisera den anställde så att denne slutade självmant”, förklarar Kristina Sutter-Beime i pressmeddelandet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.