Bättre hälsa får äldre att jobba kvar
Tre av fyra svenska män i åldern 60-64 år är kvar i arbetslivet, mot 55 procent än 1990. Några förklaringar är bättre hälsa, högre utbildning och striktare regler för sjukersättning, enligt en studie från IFAU.
Forskarna Lisa Laun och Mårten Palme har i en rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, undersökt vad det är som gör att allt fler äldre stannar kvar i arbetslivet. Sverige har i dag den största andelen 55-64-åringar i jobb inom EU, men bakom den siffran ligger stora förändringar över tid.
Den mest dramatiska utvecklingen har ägt rum bland männen. Andelen arbetande 60-64-åriga män i arbete minskade rejält från en toppnivå på 85 procent under 1960-talet, och var kring 2000 nere på 55 procent. Därefter har andelen åter stigit och ligger nu på 75 procent.
För kvinnor har kurvan pekat mera rakt uppåt under alla år. Trenden har varit särskilt stark de senaste åren, och drygt 60 procent av de kvinnliga 60-64-åringarna förvärvsarbetar i dag.
Lisa Laun och Mårten Palme har granskat ett antal faktorer som kan ha spelat in. Deras slutsats är att minst tre omständigheter haft betydelse: bättre hälsa, högre utbildning och skärpningar av villkoren för att få förtidspension/sjukersättning.
Folkhälsan har blivit bättre framför allt bland män, i synnerhet äldre män. Betydligt fler skattar sin hälsa som god, till exempel att de kan springa 100 meter och gå i trappor.
När det gäller utbildning är det belagt att personer med högre utbildning förvärvsarbetar i högre utsträckning än andra. Och utbildningsnivån ökade starkt bland de årskullar som, när de blivit äldre, fortsatte att arbeta i allt större utsträckning.
De successiva åtstramningarna av möjligheten att gå i förtidspension, det som numera heter sjukersättning, har också haft påtaglig betydelse, bedömer Lisa Laun och Mårten Palme. Flera förändringar har gjorts sedan början av 1990-talet, och reformerna passar tidsmässigt väl in i statistiken med sjunkande kurvor över förtidspensioner.
Sannolikt har också pensionsreformen bidragit till ett förlängt arbetsliv, enligt rapporten. I det nya pensionssystemet har varje år i arbetslivet betydelse för pensionens storlek, vilket borde inverka på viljan att arbeta.
– Men där har vi bara indicier, säger Mårten Palme. Vi planerar att göra en större studie, där vi framför allt vill titta på pensionsreformens betydelse.
Andra faktorer – såsom bättre arbetsmiljö, rätten att jobba kvar till 67 och jobbskatteavdraget – hade däremot ingen tydlig koppling till i vilken grad 60-64-åringar jobbar. Exempelvis minskade deltagandet i arbetslivet bland män under samma period som det skedde stora förbättringar i den fysiska arbetsmiljön, åren före 1990.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.